Tegelugnen undersöks.
När andra låg på stranden och glassade hade arkeologen Anders Bornfalk Back och kollegor från Arkeologikonsult annan typ av sand mellan tårna – röd tegel-sand. För i kanten av utgrävningsområdet, strax norr om Nyvla i Bälingetrakten norr om Uppsala, upptäckte forskarna att sanden var rödfärgad av hetta.
Det visade sig att de hade sprungit på en gammal ugnskonstruktion. Och tre hus – varav ett kan vara så mycket som 2 000 år gammalt.
Fynden i Bälinge har väckt stor uppmärksamhet på Arkeologikonsults Facebook-sida. Bara de två senaste inläggen har fått över 1 500 gillamarkeringar och 50 kommentarer.
– Den här typen av spridning har vi nog aldrig fått tidigare, säger Anders Bornfalk Back.
På den gamla gården i Bälinge ska det snart byggas bostäder. Men efter en arkeologisk utredning och förundersökning från 2011, respektive 2013, fastslog länsstyrelsen att det kan finnas fornlämningar där. Uppsalaslätten var under järnåldern väldigt tätt befolkad.
– Vi har tillbringat fyra veckor här för att undersöka en järnåldersgård.
Och det är ugnskonstruktionen, en cirka 4 gånger 2,5 meter stor rektangulär grop med plan botten och öppning i ena kortsidan, som dragit till sig mest uppmärksamhet. Arkeologerna tror att den kan ha använts för tillverkning av tegelstenar.
Men utöver den intressanta gropen, vars träkol samlats inför en så kallad kol-14-datering för att bättre kunna tidsbestämma ugnen, har man också hittat tre hus. Två hus från förmodad medeltid och ett unikt hus som sannolikt är 2000 år gammalt.
– Vi har hittat spår av fundamentgropar och tre hus. Tillsammans med ugnskonstruktionen ger dessa en unik inblick i Uppsala från förr.
Fundamentgroparna till ett nästan 30 meter långt stolphus har markerats med vita träklossar.
Men det är något extra speciellt med det multifunktionella huset på slätten. Inte bara är det ett långt hus på nästan 30 meter från 2000 år sedan. Till skillnad från många andra stolphus man tidigare hittat i Sverige, indikerar fynden att det endast bodde en familj där. Inga nya stolpar har tillkommit – och inga spår av något nytt hus i närheten finns.
– Varför lämnade de gården? Kanske dog de ut, kanske var det fråga om landrättigheter, kanske tog någon över marken? Vi vet inte ännu, säger Anders Bornfalk Back.
Med hjälp av makrofossilsanalys, från bland annat förkolnat sädesslag och små benbitar, hoppas man nu kunna funktionsbestämma delarna av huset för att se vad som egentligen hänt på Uppsalaslätten.
Tegelugnen färdigundersökt.
Anders Bornfalk-Back på en bild från en undersökning av en våtmark i våras.