"Det är helt unikt att få tillfälle att göra den här undersökningen" säger Annika Nordström.
I juni förra året gav byggnadsnämnden bygglov för den nya besöksbyggnaden i Linnéträdgården och planen var att byggstart skulle ske under hösten. Men så blev det inte, vilket UNT skrev om i november, då en arkeologisk utgrävning skulle genomföras först.
Utgrävningen påbörjades förra måndagen och kommer pågå till den 22 september. Fynd har redan gjorts på platsen där både Olof Rudbeck och Carl von Linné en gång i tiden levde och verkade, till projektledaren på Statens historiska museer, Annika Nordströms, stora glädje.
– Vi vill visa att odlingar inne i städerna var större än man tror och att stadsborna odlade mycket själva. Det finns ett stort intresse kring Carl von Linné och det är helt unikt att få tillfälle att göra den här undersökningen. Vi kommer in i vardagslivet på ett annat sätt och kommer kunna bredda vår syn på hur han levde, säger hon.
Vad har ni hittat?
– Främst keramik, fajans och kritpipor men även en hel del planteringskrukor, vilket är spännande och ganska ovanligt. Än så länge vet vi inte mycket kring utveckling om just planteringskrukor så detta blir ett viktigt tillskott till det. Sedan har vi även hittat äkta kinesiskt porslin vilket är mycket ovanligt men inte så konstigt på grund av att det var Linnés hushåll.
De fynd som hittills har gjorts och kan göras är av stor betydelse menar Annika Nordström.
– Med fynden vi kan vi komplettera saker som inte går att läsa sig till eller tittas fram på en karta.
Både fajans och kinesiskt porslin har hittats.
Vilken tidsperiod befinner vi oss i?
– Sent 1600-tal till tidigt 1800-tal.
Platsen där det grävs står benämnd som uthus men det Annika och hennes kollegor tror att det använts till är boende.
– Vi tror att det är hus byggt i trä med två våningar där övervåningen använts som bostad av tjänstefolket, säger Annika Nordström.
När UNT är på plats och besöker utgrävningen har den stenlagda gårdsplanen grävts fram. Det är fortsatt en bit kvar att gräva och så ska alla stenar flyttas.
Fynden som görs kommer från sent 1600-tal till tidigt 1800-tal.
– Det ska grävas en meter ned i jorden och vi hoppas kunna se hur det såg ut under tidigt 1700-tal innan Linné kom och började förändra. Hur det skiljer sig är en viktig fråga, säger Annika Nordström.
– Stenarna kommer sparas ifall att man vill använda dem till gestaltning i det nya besökscentret.