Johanna Skinnari är biträdande enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Hon var projektledare för rapporten "Otillåten påverkan mot myndighetspersoner" som kom 2016. I rapporten tar man bland annat upp trakasserier och skadegörelse mot poliser.
– Just det är väldigt ovanligt, med sprängda bilar på uppfarten. Men det vi ser i studien är att trakasserier är en vanlig påverkansform. Det var alltså inte bara missnöjesyttringar, utan man uppfattade att det fanns ett djupare syfte, säger hon.
29 procent av dem som svarade inom Polismyndigheten uppgav enligt Johanna Skinnari att de hade utsatts för trakasserier under den senaste 18-månadersperioden.
Motsvarande siffra för skadegörelse var sju procent. Ungefär en tredjedel av dessa fall handlade om att tjänstefordon utsattes för skadegörelse, till exempel stenkastning. Men runt en femtedel gällde skadegörelse mot polisanställdas egna bilar.
– Men det handlar typiskt sett om repade bilar och klotter, inte att man har sprängt en bil på uppfarten.
Är det vanligt att kriminella "slår tillbaka" mot en polis?
– Det finns sådana exempel, men det är inte vanligt – av det skälet att det är väldigt kontraproduktivt. Det har en tendens att reta upp polisen och man blir klassad som mer farlig när man börjar använda sprängmedel. Det blir prioriterat av myndigheterna, säger Johanna Skinnari.
Polischefen i Uppsala och hans familj klarade sig fysiskt utan skador vid nattens bilsprängning.
Kriminologen Mikael Rying vid polisens Nationella operativa avdelning, NOA, forskar på dödligt våld i Sverige.
– Mig veterligen finns det inget "hämndmord" mot en polis, säger han.
Dödligt våld mot poliser är i sig ovanligt, Mikael Rying nämner polismorden i Malexander.
– Det är framför allt inte planerade brott, utan det sker i situationer vid ingripanden. Till exempel var det ett polismord i Högdalen 1992 efter ett rån, där rånarna blev jagade av en polisbil och sköt rakt in i den – ungefär som i Malexander, säger han.
Många poliser som utsätts för hot och våld funderar på att sluta, enligt BRÅ:s studie. En annan effekt är att man väljer att dölja sina personuppgifter på nätet och blir mer vaksam, till exempel när man rör sig på offentliga platser. Men utsattheten kan också få effekter i arbetet som polis.
– Det finns sådana exempel, då handlar det framför allt att man tvekar inför åtgärder eller undviker situationer som påminner om påverkansförsöket.
Johanna Skinnari påpekar att det är en större fara när hoten är mer diffusa, där det kan vara svårt att bedöma hur allvarligt det är.
– Det vi ser är att arbetsgivarna är bäst på att hantera den här typen av allvarliga händelser. Det har man rutiner för och man tillsätter resurser, här vet man vad man ska göra. Det gör också att den drabbade repar sig snabbare, säger hon.