Ovanligt att romska elever går vidare till gymnasiet
Att romska elever går vidare till gymnasiet är mycket sällsynt. Det finns också problem med närvaron i grundskolan. Under 2006 har skolorna i Uppsala kommun ett särskilt uppdrag att arbeta med just romer.
Den generation romer som i dag går i grundskolan kommer att bli den första där många går ut nian. Men skolgången är inte smärtfri.
— Förr klagade vi för att romska barn inte gick i skolan. Men nu, när vi har jagat in dem, har vi inte riktigt beredskapen att stödja romerna efter deras förutsättningar. Tyvärr framställs det oftast som att allt är romernas eget fel, säger Tiina Kiveliö, chef på Uppsala kommuns romerenhet som sorterar under socialförvaltningen.
Komplicerad relation
Relationen skola och romer har genom historien varit allt annan än enkel och avspänd.
— På 50- och 60-talen gick romerna i skolan två månader åt gången, om de gick alls. Romska familjer fick hos länsmannen söka tillstånd att bo på orten och när tiden efter några veckor gick ut måste familjerna vidare, berättar Tiina Kiveliö, som arbetat med romer sedan 70-talet.
— Ännu på 80-talet var det främst en lättnad när romerna inte kom till skolan. Då visste vi heller inte hur många romska barn det fanns och som skulle gå i skolan. I dag vet vi precis hur många familjer och barn det finns i Uppsala, säger Tiina Kiveliö.
I början av 90-talet var det endast ett romskt barn av 30 till 40 i Uppsala som gick regelbundet i skolan.
— I dag går alla romska barn i skolan, men mer eller mindre regelbundet, säger Tiina Kiveliö.
Bristfällig kunskap
Att problemen med skolgången varit så stora gör att kunskapen om skolan bland de vuxna ofta är bristfällig.
— Många romska föräldrar känner sig inte bekväma med skolan. Skolan blir inte något behagligt dit man går med glädje, säger Tiina Kiveliö.
Även om mycket hänt så behöver mycket göras. Ett bra exempel på hur skolorna kan arbeta är Stordammen i Sävja. När tio finskromska elever började samtidigt på skolan häromåret tog man hjälp av en finskromsk elevassistent. På så sätt kom skolan runt den språkbarriär som finns, samtidigt som skolan fick kunskap om romernas traditioner.
— I dag har vi goda relationer med romerna, som själva säger att de trivs på skolan, säger Gabriella Ekström, rektor.
Hon framhåller vikten av vad hon kallar kulturkompetens.
— Romerna har sina traditioner som de följer när det händer saker i deras liv, precis som vi har jul och muslimer har ramadan. De här traditionerna gör att eleverna är frånvarande i bland, säger Gabriella Ekström.
På rätt spår
Enligt Tiina Kiveliö är Stordammen inne på rätt spår. Goda relationer, dialog och kunskap om kulturen är nyckelord för framgång.
— Om någon dör i en släkt kan romska barn på en skola vara borta i över en vecka. Det kan personalen tackla om man vet att det måste vara så. Tillsammans med familjerna kan skolan i förväg bestämma vad man ska göra vid sådana här tillfällen, säger Tiina Kiveliö.
Kunskap om historia och kultur skapar också mer mening i skolgången för romerna.
— Igenkänningen saknas i dag för de romska eleverna. Inget i undervisningen berättar om deras egen historia, eller bekräftar romerna i sin identitet, säger Tiina Kiveliö.
Under nästa år har skolorna i Uppsala fått i uppdrag av kommunen att arbeta med etniska minoriteter och särskilt med romer. Stordammen, som i höst inte har kvar sin romska elevassistent, ska redovisa hur man arbetat med romerna. Tiina Kiveliö hoppas att det inte stannar där.
— Det är viktigt att få med alla skolor till exempel genom att bygga nätverk mellan lärare, och mellan familjer och lärare, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter