Ovanliga metallfynd vid kyrkan i Skuttunge

Två smältugnar och bevarade gjutningsgropar för kyrkklockor har Riksantikvarieämbetet hittat vid sina utgrävningar invid kyrkan i Skuttunge.

Uppsala2006-09-20 20:32
På fredag är sista dagen för utgrävningarna vid kyrkan i Skuttunge och fynden kring kyrkan har varit många och skiftande. Ett anmärkningsvärt fynd är två stycken smältugnar och väl bevarade klockgjutningsgropar precis invid kyrkan. Det finns ännu ingen exakt datering men man tror att de kan vara från 1400-1700 talet. De båda groparna är inte från samma tid.
Skuttunge var tidigare en av de största byarna i Uppland och man har hittat rester ända från bronsåldern. Man har hittat såväl boplatser som gravfält, vapen och metallhantverk som tyder på att området under järnåldern var säte för en stormannamiljö.

Ovanligt fynd
— Det är ovanligt att man hittar gjutningsgroparna bevarade. De har för det mesta blivit förstörda, säger Anton Seiler, projektledare för utgrävningarna i Skuttunge.
Gjutningsgropar användes fram till mitten av 1700-talet då gjutningen blev industrialiserad. En gjutningsgrop användes kanske en eller högst två gånger eftersom klockorna har en livslängd på ett par hundra år. I vissa fall kunde man bränna andra mindre saker i groparna.
Det var när arkeometallurgerna från Riksantikvarieämbetet i augusti hittade bronssmältor, små bitar av smält brons, i jorden vid kyrkan som de började misstänka att det kunde röra sig om klockgjutningsgropar.

Innehöll tenn
Metallerna innehöll 20 procent tenn vilket är vad man enligt biträdande enhetschef på Riksantikvarieämbetet Eva Hjärthner Holder, än i dag använder vid tillverkning av kyrkklockor för att få fram den rätta klangen.
Det är väldigt ovanligt att man hittar välbevarade gjutningsgropar och att hitta två stycken invid varandra är förstås ännu ovanligare. Man har tidigare hittat en välbevarad gjutningsgrop i Vendel.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om