Outnyttjad resurs för unga med funktionshinder

Hennes jobb är att förbereda unga som behöver stöd på sitt jobb eller stöd efter skolan för att slippa arbetslöshet.
Orsakerna kan vara psykiska eller fysiska, allt från att ha ont i ryggen till dyslexi, Adhd-damp, Asperger syndrom eller andra dolda funktionshinder.
Carina Lindqvist träffar runt 100 ungdomar varje år, men hon skattar att det verkliga antalet borde ligga mellan 200-250.

Utnyttjas dåligt
Hon besöker gymnasieskolorna och upplyser personalen om att hon finns men utnyttjas ändå dåligt.
—Vissa skolor har jag ett bra samarbete med medan andra inte informerar sina elever om att jag finns, säger hon.
En orsak tror hon det är att skolans och arbetsmarknadens kulturer skiljer sig åt. I skolan kan bemöts eleverna på så sätt att deras begränsningarna inte märks så tydligt. Medan arbetslivet ställer andra krav, där är begränsad förmåga viktigt att tala om för arbetsgivaren av flera skäl. Inte minst för att arbetet ska kunna anpassas för personen.

Behöver fortsatt stöd
Carina Lindqvist menar att hos många av ungdomarna som haft särskilt stöd i skolan även är i behov av stöd på arbetsmarknaden.
—För ungdomarna med dolda funktionshinder är det alltid lågkonjunktur. De har alltid svårast att få det första jobbet. Ju tidigare jag får kontakt desto bättre, säger Carina Lindqvist.
Hon vill träffa ungdomarna redan när de går i gymnasiet men har fått vänja sig vid att de kommer till henne flera år senare när de redan blivit utbrända eller drabbats av knäckande erfarenheter på arbetsplatser som inte blivit informerade eller tagit hänsyn deras svårigheter.
Det är ett slöseri med samhällets resurser och ungdomarnas kraft, anser hon och tillägger:
—Unga har, till skillnad mot arbetslösa vuxna, en tro att det är enkelt att skaffa jobb. Den kraften måste vi ta vara på. Jag vill ge dem framtidstro och inte minst deras föräldrar. Det finns föräldrar som själva inte klarat av att jobba för att de är oroliga för hur det ska gå för deras barn. Många har haft det svårt redan i skolan, säger Carina Lindqvist.

Van förhandlare
Som arbetsförmedlare känner hon till vilka stöd som ungdomar kan få och hon är van att förhandla med arbetsgivare.
—I vår komplicerade värld är det svårt att känna till alla möjligheter. Inte minst för ungdomar som har det kaotiskt av andra skäl. Samhället är bättre uppbyggt för dem med synliga funktionshinder, säger Carina Lindqvist.
Hon jämför sig med sjukvårdsupplysningen; som en som vet vilka dörrar som går att öppna och kan slussa in folk i rätt öppning. I grunden är hon arbetsterapeut, hon har sitt kontor hos arbetsförmedlingen och sedan två år tillbaka är det Uppsala kommun som betalar 70 procent av tjänsten.

Stärker självkänslan
—Den här kvinnan kan se till att ungdomarna får vad de är berättigade till. Att de kommer ut i arbetslivet och får känna att de har något att bidra med kan vara ett sådant lyft för dem, säger en förälder som vill vara anonym för att hennes son inte ska känna sig utpekad.
Han har Tourettes syndrom och har fått en praktikplats med aktivitetstöd. Det gjorde att han kommit igen efter en depression under gymnasietiden och nu tyder mycket på att jobbet kan utvecklas till att bli en anställning.
—Det är verkligen ett slöseri med resurser om skolorna inte vill samarbeta med henne. De här eleverna är väldigt duktiga med det praktiska men har svårt för det teoretiska.

Outnyttjad resurs för unga med funktionshinder

Trots att arbetslösheten bland ungdomar fortsätter att öka, har arbetsförmedlare Carina Lindqvist i Uppsala för lite att göra. Hon är en resurs för ungdomar med dolda funktionshinder men tror att de flesta av dem som behöver hennes hjälp inte ens får veta att hon finns.