Knivsta satsar minst pengar på sin skolmat i länet. Det visar nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) och organisationen Skolmatens vänner.
– Vi lagar mycket från grunden och den personalstab vi har är jätteduktiga och planerar så att vi inte behöver ta ut mer. Vi har omorganiserat en del och slängt ut pizza och chickenbits. På så sätt har vi kunnat spara pengar. Det handlar om att sätta resurserna på rätt ställe, säger Ingela Nannström, kostchef, Knivsta kommun.
Den reella ökningen, med inflationen borträknad, sedan 2003, är endast 0,6 procent. Det är en extremt liten ökning jämfört med andra kommuner i länet som ökat mellan 20 och 83 procent. Men mer pengar betyder inte nödvändigtvis högre kvalitet.
– Jämför man kilopriset på morötter med köttbullar så är det inte alls dyrt. Vi vill att barnen äter mindre animaliska produkter och mer vegetabiliska. Istället för att ta tolv köttbullar kan man ta sex och mer grönsaker. Både billigare och nyttigare, säger Sunna-Kajsa Israelsson.
Östhammar satsar mindre på skolmaten
Det är stora skillnader mellan vad kommunerna betalar för skolmaten. Medan eleverna i Älvkarleby äter för 42 kronor om dagen äter man bara för 28 kronor i Östhammar. Men frågan är om kvaliteten minskar med kostnaderna.
Älvkarleby: cirka 42 kronor/ måltid. 7 360 kronor/elev och år, ökat 20,7% sedan 1996.
Håbo: cirka 38 kronor/ måltid. 6 670 kronor/elev och år, ökat 80,3% sedan 1996.
Tierp: cirka 35 kronor/ måltid. 6 260 kronor/elev och år, ökat 83,1% sedan 1996.
Östhammar: cirka 28 kronor/ måltid. 4 920 kronor/elev och år, ökat 34,3% sedan 1996.
Uppsala: cirka 27 kronor/ måltid. 4 720 kronor/elev och år, ökat 27,6% sedan 1996.
Enköping: cirka 26 kronor/ måltid. 4 620 kronor/elev och år, ökat 46,2% sedan 1996.
Knivsta: cirka 25 kronor/ måltid. 4 500 kronor/elev och år, ökat 0,6% sedan 2003.
Länssnitt Uppsala: cirka 28 kronor/ måltid.
5 030 kronor/elev och år, ökat 31,9% sedan 1996.
Rikssnitt: cirka 29 kronor/ måltid.
5 140 kronor/elev och år, ökat 42,6% sedan 1996.Källa: SCB