Oseriösa byggen frodas i skuggan av byggboomen

Byggnadsarbetareförbundet i Uppland blir nedringda med tips om oseriösa byggföretag men förbundet hinner inte med att inspektera de mindre byggarbetsplatserna. De stora byggprojekten i länet slukar alla resurser och under sommaren frodas de oseriösa företagen, hävdar Byggnads.

Uppsala2006-07-20 00:00
I går berättade UNT att ett tiotal litauiska byggnadsarbetare får 50 kronor i timmen för renoveringsarbete i Ekeby bruk i Uppsala. Det är långt under lägstalönen som kollektivavtalsanslutna byggnadsarbetare får i Sverige: 112 kronor i timmen.
Trots att Byggnads under en längre tid haft misstankar om att allt inte stått rätt till på arbetsplatsen i Ekeby bruk har man inte haft tid att undersöka arbetsförhållandena.
— Det finns gott om oseriösa företag som verkar i Uppland just nu. Det är bara att bege sig till ytterområdena utanför Uppsala eller till sommarstugorna vid kusten så hittar man dem. Vi skulle behöva vara dubbelt så många för att klara alla inspektioner, säger Anders Larsson på Byggnads Uppland.
— Vi åker inte ut på någonting längre. Vi blir nedringda av människor som tipsar om svartjobb men vi har inte resurser att kolla upp dem. Har vi vägarna förbi ett ställe stannar vi till och pratar med dem som jobbar där, men mer än så hinner vi inte. Och för polisen är svartjobb på fritidshus lågprioriterat, säger Hans Olsson, ordförande i Byggnads Uppland.
Trots att förbundet alltså kontinuerligt får in tips om svartarbete och arbetsmiljöproblem hinner de alltså inte med att undersöka dem närmare. Byggboomen har lett till att de har fått lägga allt krut på de större byggprojekten, till exempel E 4-bygget, Musikens hus och Resecentrum.
— Vi har lagt ner mycket tid på avtalsförhandlingar och inspektioner vid större byggen i år. De mindre byggena har vi inte hunnit med att bevaka i samma utsträckning, säger Anders Larsson.
Samtidigt har tipsen som kommer in till Byggnads om företag som anlitar billig eller svart arbetskraft faktiskt minskat något de senaste tre åren.
— Vad det beror på vet vi inte. Det kan vara så att uppmärksamheten kring Vaxholmsfallet har skapat en större medvetenhet om arbetsförhållandena för utländsk arbetskraft och att företagen har blivit mer måna om att skriva kollektivavtal med de arbetare som kommer från utlandet. Det är i sådant fall bra, säger Anders Larsson.
En annan hypotes är att lönerna ökat så pass mycket för byggnadsarbetare på andra sidan Östersjön att det ekonomiska incitamentet för dem att resa till Sverige och arbeta har försvunnit i viss utsträckning.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!