Osäkert hur 10 km / h påverkar miljön
Kunskapen är begränsad om effekten på miljön av gåfartszoner, där bilarna får köra i högst 10 kilometer i timmen. Och ett entydigt svar på om sådana hastighetsbegränsningar innebär mer eller mindre utsläpp är svårt att få.
Effekter på miljön
Men vad ger sådana begränsningar för effekter på miljön? Experterna i ämnet ger olika svar, men är ense om att frågan är svårbesvarad.
— Det här är inte enkelt. En del ämnen minskar vid lägre hastigheter, en del ökar. Alla olika biltyper skiljer sig åt. Och om bilarna är nya eller gamla har stor betydelse, liksom om man kör på diesel eller bensin, med mera, säger Ulf Hammarström forskningsledare vid VTI, Statens Väg- och transportforskningsinstitut i Linköping.
Enligt honom finns få eller inga studier om hastighetsbegränsningar i stil med de Uppsala planerar att införa. Däremot har VTI på uppdrag av Vägverket gjort en stor genomgång av forskningslitteraturen kring sänkningar till 30 km/tim.
—Det finns forskning på området både i Sverige och internationellt. Det vi har kunnat se vid vår genomgång är att det i vart fall inte ser ut att bli mer utsläpp vid en sänkning till 30 km/tim. Det kanske till och med är en övervikt inom forskningen åt att det blir något bättre, säger Ulf Hammarström.
Konstant hastighet
Om hastigheten är konstant är utsläppen mindre vid 50 km/tim än vid 30 km/tim. Men varje stopp i trafiken orsakar nya utsläpp hos fordonen som måste sakta in, och de utsläppen är mindre hos en bil i lägre hastighet som inte behöver bromsa in lika mycket.
— Och vid 10 km/tim kan man nästan glömma alla sådana extra utsläpp vid stopp i trafiken, säger Ulf Hammarström.
Nils-Göran Engström, vd för Rototest AB i Stockholm som bland annat utför biltester för bil- och motormagasin, tror att en gåfartszon inte är bra ur utsläppssynpunkt.
— En kvalificerad gissning är att utsläppen blir ungefär lika stora som vid extrem kötrafik, eftersom 10 km/tim i regel ligger under bilens tomgångsfart, säger han.
Han tror dessutom att det är tveksamt om katalysatorn tänder vid så låg fart.
— Om den inte gör det när föraren kör in i zonen med "gåfart" kommer bilavgaserna att gå ut i luften helt orenade, säger Nils-Göran Engström.
En gåfartszon kan dock tänkas minska antalet motorfordon i på gatorna. Därför ger inte effekten för en enskild bil ett tillräcklig svar. Det påpekar Pär Gustafsson som arbetar med fordonsmiljöfrågor på Vägverket.
— Frågan är vad som är viktigast, vad varje enskild bil släpper ut eller om trafiken kan tänkas minska. Det får Uppsala försöka att räkna på, men det är ingen lätt frågeställning.
Säkerhetensaspekten
Om trafiken minskar uppstår också andra gynnsamma effekter än minskade utsläpp, menar Pär Gustafsson.
— Säkerhetsfrågan är viktig. Sedan minkar bullernivåerna vid låga hastigheter. Den effekten är dessutom dubbel eftersom bullret från varje fordon minskar, samtidigt som antalet fordon kan förväntas bli färre, säger Pär Gustafsson.
Diskutera den föreslagna gåfartzonen på unt.se
Så jobbar vi med nyheter