Antalet flickor och kvinnor som hör av sig till kvinno- och tjejjouren i Märsta har ökat med nästan 50 procent mellan 2010 och 2011. Under året har också jouren blivit tvungen att säga nej till flera kvinnor som är i behov av jourlägenhet.
– Under de senaste åren har vi arbetat mer aktivt utåt. Vi har blivit mer synliga och har som mål att alla ska känna till att vi finns. Ju mer man öppnar upp ju fler exponerar sig, säger Sofi Nilsen Thafvelin, samtalsterapeut på kvinno- och tjejjouren.
Kvinnojouren i Sigtuna kommun har funnits i 30 år, men det var först för tre år sedan som länsstyrelsen gick in och finansierade en heltidstjänst.
Det har gjort det möjligt för jouren att utveckla och få struktur på verksamheten som i övrigt är uppbyggd på frivilliga krafter.
– Det är en enorm bredd på den kompetens som krävs. Att ha en heltidsanställd har förändrat vårt arbete enormt, säger Marie Unander-Scharin, ordförande i kvinno- och tjejjouren.
Men i höst tar länsstyrelsens projekt slut. Det innebär att heltidstjänsten står ofinansierad.
– Vi fortsätter i alla fall med volontärer men vi kommer till exempel inte att kunna erbjuda samtal. Det går inte att få samma kontinuitet. I dag har vi telefontid hela dagen och jag finns i lokalen på Norrbacka, säger Sofi Nilsen Thafvelin.
Förhoppningen är att Sigtuna kommun, som i dag finansierar ungefär en femtedel av jourens verksamhet, ska öka sitt bidrag.
– Vi är positiva. Vi har ett bra samarbete med Sigtuna kommun och goda samtal. Vi har inte fått några löften men man kan inte lägga ner en så bra verksamhet, säger Marie Unander-Scharin.
Men även om den nuvarande heltidstjänsten kan räddas finns ett ännu större behov. Sofi Nilsen Thafvelin menar att man egentligen skulle behöva ännu en anställd utöver henne själv.
– Det är svårt att hinna med. Det är mycket administrativt arbete. Dessutom har jag många idéer på hur verksamheten skulle kunna utvecklas. Det skulle till exempel behövas en boendestödjare som kunde följa med dem som bor på i jourlägenheterna till olika instanser, säger hon.
Hon tror inte att det är omöjligt att få till i framtiden.
– På sikt tror jag att man kommer att inse att det finns ett behov av att arbeta mer förebyggande. Att inte göra det kostar samhället så otroligt mycket i slutändan, säger hon.