Wahid Badki menar att Sverige, som "Världens bästa land", borde lära ut demokrati och fred i stället för att bli en del av konflikter.
Kurder är en stor folkgrupp i Uppsala och många har kommit hit som politiska flyktingar. Efter Sveriges Natouppgörelse med Turkiet och tal om att det finns en namnlista på eftersökta människor, har farhågor rests att utlämningar ska ske.
– Det är oro hela tiden. Vi vet inte vad som står i avtalet. Statsminister Magdalena Andersson sade att hon ska kämpa för kurdiska folkets rättigheter, men under valet har hon bara sagt att de inte tänker utvisa dem med svenskt medborgarskap, men det finns tusentals kurder som inte har det.
Det säger Wahid Badki, som är aktiv i Uppsalaföreningen Kurdiska kulturcenter. Han har bott i Sverige i 28 år och är inte själv rädd, men säger att andra är förvirrade och undrar om de som varit politiskt aktiva ska vara bekymrade.
Han menar att Sverige lagt sig platt för Recep Tayyip Erdoğans styre.
– Vi har förnedrat oss, folket och staten, inför Erdoğan. Jag accepterar inte att man smutskastar oss, Sverige är världens bästa land och jag är stolt över att bo här. Vi ska inte böja oss för andra.
Wahid Badki säger att han förstår att Sverige vill gå med i Nato.
– Jag är egentligen emot, för vi är ett fredligt land. Sverige borde lära ut fredsprocesser, mänskliga rättigheter och lösa problem i världen. Nu blir vi en del av konflikter i stället.
Politikern Mohamad Hassan (L) har kurdiskt påbrå och han ser tydliga signaler att S förlorade många väljare bland kurderna, som tidigare troget röstat på dem.
– De jag pratat med säger "aldrig mer S", de är oroliga för hur lätt man lade sig under Erdoğans fot och undrar vilka kurder som har sålts. Man förhandlade dåligt, man borde ha tagit in amerikanerna i diskussionerna. Hade jag varit Erdoğan hade jag också flyttat fram positionerna i det här läget.
"S förlorade på att vara passiva i frågan", säger Mohamad Hassan (L).
Han tycker att det faktum att regeringen varit mycket försiktiga med att uttala sig i frågan och inte verkar vilja provocera tyder på att de givit efter mer än de borde.
En politiker som borde vara bekymrad är Uppsalabon Yekbun Alp, som sitter i Vänsterpartiets styrelse. Hon har tidigare sagt att hon blev chockad när hon hörde om uppgörelsen. "Många har frågat om jag står på listan", sade hon till Dagens Nyheter i slutet av juni.
– I mitt arbete har jag stått upp för demokrati och mänskliga rättigheter ... Om det gör Turkiet obekvämt och kallar mig terrorist, så är jag med stolthet den terroristen, sade hon till tidningen.
Sakine Madon, politisk chefredaktör på UNT, kan intyga att Mohamad Hassans analys om ett S-tapp har bäring.
– Ja, jag har hört röster som säger att "nej, jag röstar inte på S längre", de anses ha svikit. Tidigare har S-regeringen uttryckt starkt stöd för de kurdiska styrkor som kämpat mot IS och oppositionspartiet HDP i Turkiet, vars partiledare Selahattin Demirtaş är fängslad, har setts som ett systerparti till S. Men när Natoförhandlingarna startade ville inte Magdalena Andersson tala om detta i klartext, och frågor om huruvida Turkiet är en demokrati har hon duckat, säger hon.
Sakine Madon, UNT:s politiske chefredaktör, har listats tillsammans med andra liberaler som PKK-anhängare av en turkisk tidning.
Hon har själv tidigare – tillsammans med andra svenska liberaler – listats av turkiska tidningen Takvim som PKK-anhängare, men är inte orolig för egen del. Men det finns en person som hon håller ögonen på i höst: Carl Bildt.
– Jag är rädd för att han ska göra comeback som utrikesminister. Han har haft otroligt svårt att kritisera den politiska utvecklingen i Turkiet. När Turkiet 2013 toppade listan över flest fängslade journalister så sade han i TV4 att "inga oliktänkande fängslas där".
Om Natoansökan säger hon att hon förstår att många som egentligen inte har något emot att Sverige blir medlemmar är besvikna på hur den svenska processen gått till.
– Det kokar ner till att Erdoğan är samma sorts ledare som Putin. Många kurder upplever att det Putin gör mot Ukraina, det gör Erdoğan mot kurder och andra minoriteter.
Mohammad Hassan spår i sin tur:
– Om det är halvdiktaturer som Turkiet som dikterar vilka avtal vi skriver, så kanske man lika bra kan stå utanför Nato, så resonerar säkert de som varit positiva till Nato men nu vänt det ryggen.
Sakine Madon menar att Turkiet har använt antiterrorlagstiftning för att kväva all form av opposition och kritik.
– Om då Sverige riskerar anamma den turkiska regeringens syn på vem som är terrorist eller inte, ja då är det väldigt många som har skäl att vara nervösa.
UNT har inte lyckats nå Yekbun Alp för en kommentar.