Media har fokuserat för mycket på bråket i Vita huset och Zelenskyjs reaktioner, tycker Li Bennich Björkman. "Det Donald Trump och JD Vance skapar är brus, men vi måste titta bortom och bredvid bruset för att se vad det skulle kunna syfta till."
Det har varit några turbulenta veckor – i alla fall för de som följt nyheterna kring kriget i Ukraina.
"Det hela är skrämmande", sade en Uppsalabo när UNT var på stan. "Jag har sån ångest över världsläget att jag inte orkar prata om det", sade en annan.
Men hur orolig behöver man vara? Frågar vi experterna är det lite olika bud.
– Jag är nog fortfarande mer optimistisk än många andra, säger Li Bennich Björkman, skytteansk professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och engagerad i IRES, institutionen för Ryssland- och Eurasienstudier.
När Li Bennich Björkman nyligen uttalade sig i UNT med anledning av krigets treårsdag, sade hon att Trumps många kontroversiella utspel troligen är en del av en större strategi för att få Putin på rätt humör.
Det tror hon fortfarande, trots det havererade mötet i Vita huset för en dryg vecka sedan.
– Exakt hur den strategin ser ut kan man ha olika tankar om. Men jag tror att det är för enkelt att se det som att Trump löpt amok. Jag tror och hoppas fortfarande att det finns en slags rationalitet bakom det hela, som jag tror att Zelenskyj är införstådd med. Zelenskyj är så pass lugn. Det talar för att någonting förmedlas till honom som utomstående inte har insyn i.
Och vad säger hon om oron?
– Vi kan inte kontrollera det som händer, men från Europas håll kan vi kontrollera hur mycket pengar vi lägger på vårt eget försvar. Egentligen ser vi kanske just nu en förstärkning av Europas försvar, säger Li Bennich Björkman.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
Isak Svensson är professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.
– Vi är i ett avgörande läge, kriget kan sluta nu, säger han å ena sidan.
Men det finns å andra sidan en hel del som oroar Isak Svensson.
– Sättet kriget slutar på kan bli avgörande för hela den europeiska säkerhetsordningen. Det internationella systemet bygger på normen att man inte får invadera andra länder eller kränka andra länders gränser. Den normen har såklart brutits genom åren, men den finns ändå kvar och har hindrat många krig.
Isak Svensson är professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.
Beroende på hur konflikten mellan Ukraina och Ryssland löses, och hur USA hanterar den, kan den oskrivna regeln om att länder respekterar varandra gränser förlora sin effekt, resonerar professorn.
– Ryssland har invaderat Ukraina, Trump pratar om att han vill ta över Grönland och Panama. Om reglerna inte gäller längre uppstår en helt annan situation i världen, och det är i grunden väldigt oroande.
Det är i det sammanhanget experter världen över nu talar om en ny världsordning.
Vad menas med det?
– Vi har haft en värld där USA varit den dominerande stormakten, men vi är på väg in i något annat, vad vet vi inte än. Kommer det bli en värld med flera dominerande stormakter: Kina, USA, Ryssland, kanske även Indien och Brasilien? Eller blir det en bipolär värld där USA står på ena sidan och Kina på den andra? Och går det, eller blir det kaos och en mer våldsam värld?
USA:s president Donald Trump har tagit på sig rollen att förhandla om fred mellan Ukraina och Ryssland. Bland annat har han krävt att USA ska få ta del av dyrbara mineraltillgångar i utbyte mot att stötta Ukraina militärt.
Kan det bli ett "tredje världskrig"?
– Jag ser inte den risken just nu. Begreppet tredje världskrig har nog mest använts för att pressa Zelenskyj, säger Isak Svensson.
Så hur orolig ska man vara för läget i världen?
– I grunden tror jag att vi måste prata ärligt om att det är svåra tider vi är inne i. Men ingen tjänar på att vi är rädda. Den världsordning där USA var dominerande var inte felfri. Från Sveriges och Europas sida måste vi fokusera på att vara mer öppna och söka fler samarbeten inom Norden, i Europa och globalt.
Kriget i Ukraina har pågått i tre år.
Det är inte konstigt att känna oroskänslor just nu.
Det säger Rakel Eklund, psykiatrisjuksköterska och forskare på Uppsala universitet, med oro som expertområde.
– Vi matas hela tiden med negativa nyheter, rubriker och inlägg i sociala medier. Det drar ner oss, säger hon.
Vad är lösningen, att sluta läsa nyheterna?
– Nej, jag tycker man ska hänga med, det är bra att ha koll. Man kan följa nyheterna dygnet runt i dag, men vi behöver reglera det, kanske bara välja att "jag ser Rapport halv åtta och läser UNT på morgonen" och that's it.
Rakel Eklund är psykiatrisjuksköterska och forskare på Uppsala universitet, med oro som expertområde
Viss oro får man kanske leva med. Den är naturlig hos oss människor och kan inte motas bort hur som helst, säger Rakel Eklund.
– Men det finns verktyg som gör att vi kan fortsätta leva ett vanligt liv fastän orostankarna maler på. Det är inte krig i Sverige här och nu, landa i det. Ett annat sätt är att försöka hitta något positivt varje dag, så att vi inte glömmer bort att vardagen pågår. Det är okej att göra något kul fast det är oroligt runt omkring, säger Rakel Eklund.