Oro för smittspridning efter slopad karantän
Veterinärer över hela landet oroas över att slopade krav på karantän har ökat risken för spridning av både rabies och rävens dvärgbandmask, som även den är dödlig för människan. Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala har fått i uppdrag att göra en riskbedömning.
— De är upprörda över att Jordbruksverket helt sänkt garden inför den ökade smugglingen, säger han.
Smugglingen av smådjur, främst hundar av exempelvis den populära typen chihuahua, har ökat enormt. Relativt få upptäcks av tullen. De stora flertalet insmugglade hundar kommer i stället till myndigheternas kännedom genom landets veterinärer.
Veterinärer som misstänker att en hund är insmugglad är skyldiga att anmäla detta till Jordbruksverket, som beslutar om vad som ska göras. Tidigare gällde karantän eller avlivning. Men sedan ett drygt halvår tillbaka är det kravet slopat för bland annat områden i Östeuropa. Det blir hemisolering för djuret i stället.
Högriskländer
Hundar från högriskländer, exempelvis Thailand och Turkiet, sätts fortfarande i karantän, återförs eller avlivas. Men hundar från lågriskland eller annat EU-land avmaskas mot dvärgbandsmask, vaccineras mot rabies och därefter ska hundägaren ansvara för att hunden isoleras från kontakt med andra djur.
Johan Beck-Friis säger att veterinärer landet över anser att det är nödvändigt att omedelbart skärpa rutinerna. I Östeuropa finns länder med uppemot 100 konstaterade rabiesfall under förra året.
- Även om många av de hundar som smugglas in kommer från vad som enligt EU:s bedömning är lågriskländer finns anledning till oro, menar Johan Beck-Friis, som även fruktar rävens dvärgbandmask.
Masken är inte dödlig för djuret, men för människan. Parasiten, som sprids via avföring, kan utvecklas som en svulst i människans lever och även sprida sig till andra organ.
Kan inte plocka bär längre
Om masken får tillfälle att spridas i Sverige skulle det kunna innebära att det inte längre går att plocka bär eller svamp i naturen.
— Det scenario vi har i dag är så långt ifrån vad man kan önska. Jordburksverkets rutiner med avmaskning och hemisolering är en dramatisk förändring som medför stora risker, menar Johan Beck-Friis.
Maria Cedersmyg, veterinärinspektör vid Jordbruksverkets art- och smittskyddsenhet, bekräftar att bakgrunden till de ändrade rutinerna är den ökade insmugglingen.
— Det blev helt enkelt praktiskt omöjligt att stå fast vid de tidigare rutinerna, säger Maria Cedersmyg, som dock betonar att Jordbruksverket gjort bedömningen att de nya rutinerna inte innebär någon allvarlig risk för smittspridning.
Sveriges veterinärmedicinska anstalt (SVA) i Uppsala har fått i uppdrag att utreda riskerna. Detta sker dock först sedan rutinerna redan ändrats. Enligt SVA väntas utredningen vara klar senare i vår.
UNT-fakta
Jordbruksverket ansvarar för smittskyddet vid införsel av sällskapsdjur till Sverige och anmäler illegalt införda djur till Tullverket, som beslutar om fallet ska lämnas till åtal.
Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, är en veterinärmedicinsk expert- och uppdragsmyndighet .
anna.westin@unt.se 018-478 14 18
Så jobbar vi med nyheter