Läs mer: Det är otroligt provocerande
Studentbostäderna i Observatorieområdet ägs av Studentstaden och fem studentnationer. Nu riskerar dessa fastighetsvärdar en kraftig ökning av hyran för marken, även kallat tomtavgälden. Markägaren Uppsala Akademiförvaltning vill höja avgälden upp till marknadsmässigt pris.
– I dagsläget ligger tomtavgälden på 500 000 kronor för alla fastighetsvärdar tillsammans. Det senaste budet från Akademiförvaltningen är en fyrdubbling av detta. En sådan drastisk ökning kan resultera i en höjning av lägenhetshyrorna på upp till 500 kronor i månaden. Men ärendet är fortfarande under förhandling, säger Rolf Kroon, ordförande i skattmästarkonventet och en av förhandlarna åt studentnationerna.
När området byggdes för drygt tio år sedan ägdes marken av Statens Fastighetsverk. Då träffades ett avtal om att fastighetsägarna inte skulle behöva betala marknadspris för marken. 2010 överläts tomten från Statens Fastighetsverk till Stiftelsen Åkerlottsfonden, som förvaltas av Uppsala Akademiförvaltning. Joakim Palestro, fastighetschef på Studentstaden, menar att avtalet med Statens Fastighetsverk låg till grund för att byggnationen skulle kunna bli av över huvud taget.
– När husen byggdes kom man överens om att det skulle vara en subventionerad avgäld då det rörde sig om ett studentboende, säger Joakim Palestro.
Enligt Joakim Palestro är en viktig aspekt i frågan det faktum att det var Uppsala universitet som från början uppmanade Studentstaden och nationerna att bygga bostäderna på grund av den dåvarande bostadsbristen.
– Vi bygger normalt sett bara på vår egen mark för att undvika dessa situationer. Men när det beslutades att Observatorieområdet skulle byggas rådde en enorm bostadsbrist i Uppsala, och på direkt inrådan av dåvarande rektor för Uppsala universitet gjorde vi ett undantag.
Han fortsätter:
– Det är en väldigt märklig hantering. Oavsett om Uppsala Akademiförvaltning förvaltar stiftelsen, så är det ju fortfarande Uppsala universitet som är ägare till den i och med att de utgör stiftelsens styrelse. Och det var ju universitetet som från början uppmanade oss att bygga bostäderna, säger Joakim Palestro.
Uppsala Akademiförvaltning har en annan syn på frågan.
– Vi har som uppgift att ta tillvara på våra stiftelsers intressen. I det här fallet är syftet att avkastningen ska gå till änkor och efterlevande till personal inom universitetet, och inte till något studentbostadsändamål, säger Torbjörn Axelsson, fastighetschef på Uppsala Akademiförvaltning.
Åkerlottsfonden tillkom år 1667 genom en kunglig donation av åkerlotter. Enligt stiftelsens stadgar ska den behållna avkastningen utgå som pensionsförstärkning åt änkor, änklingar och barn efter lärare och tjänstemän vid Uppsala universitet, som är berättigade till familjepension. Stiftelsens styrelse utgörs av Uppsala universitetsledning, konsistoriet.
– Studenterna är den grupp som kanske har det svårast ekonomiskt. Jag får inte ihop det att de, genom sin boendekostnad, ska finansiera pensionsförstärkning åt universitetspersonal, säger Joakim Palestro.
Åkerlottsfonden hade år 2017 en förmögenhet på 226 miljoner kronor. Stiftelsen betalade samma år ut 4,4 miljoner i bidrag, i enlighet med stadgarna. UNT har sökt Uppsala Akademiförvaltnings VD Kent Berg för en kommentar om vart pengarna har gått, men Kent Berg har inte varit anträffbar.