Organdonatorer raggades på Stora Torget
I dag dör människor som kunde överlevt med ett donerat organ. Men många som vill donera har inte berättat det för någon. Mitt på Stora Torget gavs på fredagen en chans att skriftligt meddela sin inställning.
— Men det viktigaste är att ta ställning och berätta om det. Anhöriga ska inte behöva göra det efter döden, säger Annelie Thörnblom, student på projektledarutbildningen Idékraft i Uppsala.
Hon och hennes kurskamrater arrangerade på fredagen en kampanj på Stora Torget. Målet med dagen var att förmå minst 150 förbipasserande att ta ställning. Under UNT:s besök är det hela tiden någon som fyller i blanketten, som läggs i en blå brevlåda märkt Donationsregistret.
Vill inte tänka på döden
Gustaf Boholm var en av de som tog ställning.
— Men jag lockades hit av det varma kaffet. Man vill inte tänka på sin egen död, så trots att jag känt till det här med donation har jag inte funderat på det, säger han.
Hans sätt att resonera är vanligt.
— Donationsfrågan behövs synliggöras, många är inte bekväma med döden och därför pratar vi inte om det. Studenternas kampanj är jättebra, säger Ewa Björklund, transplantationskoordinator på landstinget, som fanns med på Stora Torget.
Oli Juliusson har redan tagit ställning, men stannade ändå.
— Nu fyllde jag i att jag även donerar vävnader. En kompis har opererat in två horhinnor. Han skulle nog vara blind om inte någon donerat sin vävnad, säger han.
Så jobbar vi med nyheter