Förskola vet väl de flesta vad det är, men begreppet öppen förskola är inte lika självklart. På de öppna förskolorna träffas föräldrar tillsammans med sina barn. Man är inte inskriven utan väljer själv hur ofta man vill delta. Det är gratis och pedagoger finns på plats i lokalerna som ofta liknar vanliga förskolor. Många ställen har åldersindelade tider.
Idén kom till Sverige på 1970-talet och i slutet av 1980-talet fanns 50–60 kommunala öppna förskolor i Uppsala, men de har successivt lagts ned. De som finns kvar ligger inom politiskt prioriterade områden. Många kyrkor driver i dag liknande verksamhet.
– Vissa kyrkor väljer att kalla det för öppen verksamhet i stället för öppen förskola, säger Maria Norrman Erixson, som är chef för Uppsalas sju kommunala öppna förskolor.
En öppen förskola lyder nämligen under skollagen, och ska vara politiskt och religiöst obunden. Maria Norrman Erixson poängterar dock att kommunen inte gör någon stor sak av namnfrågan eftersom man är glad att kyrkorna erbjuder så bra verksamhet.
– Vi vill ju se till föräldrars och barns behov i första hand.
Öppna förskolor vänder sig i första hand till människor i närområdet, men nästan alla släpper in folk från andra stadsdelar.
– På Disponentvillans öppna förskola i Ekeby är det emellertid extra hårt tryck. Därför är de noggranna med att ta reda på varifrån du kommer, säger Maria Norrman Erixson.
Hon berättar också att många föräldrar ringer och är besvikna över att det inte finns fler kommunala öppna förskolor – alla vill inte gå till kyrkan. Behovet av fler är jättestort.
– Det är inte lönsamt att bedriva sådan här verksamhet, därför finns det inga privata, säger Maria Norrman Erixson.
Sedan flera år har kommunen och landstinget ett avtal om samarbete mellan BVC, MVC, familjeenheten och de öppna förskolorna.
– På den öppna förskolan får man chansen att skapa ett nätverk. Många har inte släktingar i närheten, både infödda svenskar och nysvenskar. Dessutom är det en första port till förskoleverksamheten, säger Maria Norrman Erixson.