Det framgår av en nordisk studie med unikt lång uppföljningstid, som publiceras i den ledande medicintidskriften New England Journal of Medicine.
– I övrigt friska män med allvarlig prostatacancer begränsad till prostatakörteln kan ha stor nytta av operationen. För många med mindre allvarliga tumörer är det däremot tveksamt om en operation ger längre och friskare liv. De skulle förmodligen ha avlidit av någon annan orsak innan de hunnit få allvarliga besvär av sin cancer, säger forskaren och urologläkaren Anna Bill-Axelson vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset.
Studien omfattar nära 700 män med prostatacancer vid 14 sjukhus i Sverige, Finland och Island.
Efter att männen hade fått sin cancerdiagnos lottades de till två lika stora grupper. I den ena opererades hela den cancerangripna prostatakörteln bort. I den andra har männen gått på kontroller och fått symtomlindrande behandling om de börjat få påtagliga besvär av sin sjukdom.
Medelåldern hos männen när de fick sin cancerdiagnos var 65 år och under de 29 år som har gått sedan studien startade har de allra flesta av dem avlidit. Det finns dock flera skillnader i överlevnad och död mellan männen i de båda grupperna:
Under de i medeltal 23 år som deltagarna följts avled 72 procent av männen i operationsgruppen och 84 procent av männen i kontrollgruppen.
Den högre överlevnaden i operationsgruppen förklaras till största delen av lägre dödlighet i prostatacancer. Knappt var femte deltagare som opererades dog i prostatacancer, jämfört med nästan var tredje i kontrollgruppen.
Deltagarna i operationsgruppen levde i medeltal nära tre år längre än deltagarna i kontrollgruppen.
– Samtidigt är det värt att notera att två tredjedelar av deltagarna som dog i kontrollgruppen avled av andra orsaker än sin prostatacancer och att det fortfarande efter snart 30 år fortfarande finns deltagare i den gruppen som är i livet utan svåra besvär av sin cancersjukdom, säger Anna Bill-Axelson.
Sedan studien startade har det skett stora förändringar i diagnostiken av prostatacancer. Hos de allra flesta av männen i studien upptäcktes prostatacancern när tumören var så stor att den gick att känna med fingret vid en läkarundersökning av prostatakörteln. I dag däremot upptäcks de flesta fall av prostatacancer efter så kallad psa-testning när tumörerna för det mesta är mycket mindre än hos männen i studien.
– Det innebär att en växande andel av männen som diagnosticeras med prostatacancer aldrig kommer att utveckla allvarliga eller livshotande symtom. För dem har en operation bara negativa effekter, till exempel i form av impotens, urinläckage och tarmbesvär, säger Anna Bill-Axelson.
För män med prostatacancer finns i dag ett tredje alternativ till att operera (eller strålbehandla) eller bara avvakta och ge symtomlindrande behandling om cancern börjar ge besvär, så kallad aktiv monitorering. Den innebär att patienterna regelbundet kontrolleras med till exempel psa-tester och magnetkamera.
– Med aktiv monitorering finns fortfarande möjlighet att sätta in potentiellt botande behandling med en operation om man upptäcker att tumörerna är på väg att bli farliga och samtidigt undvika onödig behandling av dem som inte visar några tecken på allvarlig cancer, säger Anna Bill-Axelson.