Operation förlänger livet vid prostatacancer

Att operera bort hela prostatakörteln förbättrar överlevnaden vid tidigt upptäckt prostatacancer, framför allt för män som är yngre än 65 år. Också när cancern har vuxit utanför själva prostatakörteln kan operationen sänka dödligheten. Men även utan operation lever de flesta patienterna många år efter att cancern upptäckt.

Anna Bill-Axelson.

Anna Bill-Axelson.

Foto:

Uppsala2008-08-12 16:30
Det framgår av en unik nordisk studie, som under onsdagen kommer att publiceras i den ledande cancertidskriften Journal of the National Cancer Institute. I studien har forskarna för första gången på ett kontrollerat sätt undersökt om operationen påverkar överlevnadschanserna.
- Våra resultat ger ytterligare stöd för värdet av att operera yngre män med tidigt upptäckt prostatacancer. För äldre med en liten tumör är däremot värdet av en sådan operation tveksamt, säger Anna Bill-Axelson, läkare vid Akademiska sjukhusets urologiska klinik och en av de ansvariga för studien.

Trots att det vid tidigt upptäckt prostatacancer fortfarande finns chans att bota patienten har värdet av en sådan operation länge varit omtvistat. Inga tidigare studier har på ett kontrollerat sätt undersökt om operationen också förbättrar överlevnadschanserna.
- Eftersom tumörerna ofta växer mycket långsamt behöver de inte alls leda till döden eller ens ge påtagliga besvär innan mannen avlider av någon annan orsak. Samtidigt vet vi att själva operationen kan ge upphov till impotens och urininkontinens, säger Anna Bill-Axelson.
Den nordiska studien omfattar nära 700 män med prostatacancer vid 14 sjukhus i Sverige, Finland och Island. Med slumpens hjälp delades de in i två grupper. I den ena fick männen prostatakörteln bortopererad. I de andra har de bara följts med regelbundna kontroller och fått behandling först om de börjat få påtagliga besvär av sin cancersjukdom.

Under de i genomsnitt 12 år som männen följts dog 295 av dem, varav 115 i prostatacancer. Både dödligheten i prostatacancer och dödligheten totalt sett var flera procentenheter lägre bland männen som opererats än bland männen som enbart följts med kontroller. Också andelen som utvecklat dottertumörer i andra delar av kroppen var klart lägre bland de opererade männen.
- Tvärtemot vad vi förväntat oss fortsatte den positiva effekten av operationen på överlevnaden dock inte att öka ju längre tid som gick. Efter cirka sju till nio år var den fortsatta dödligheten ungefär lika hög i båda grupperna, säger Anna Bill-Axelson.
En närmare analys visade också att det var framför allt bland männen som var yngre än 65 år när de fick sin diagnos som överlevnaden skilde sig mellan den opererade och den obehandlade gruppen.
- Vi har ännu ingen bra förklaring till varför vi inte ser samma positiva effekt av operationen på dödligheten bland äldre som bland yngre. Detta är en fråga som måste undersökas närmare, men det talar för att man bör vara mer återhållsam med att operera äldre som inte har några besvär av sin cancertumör, säger Anna Bill-Axelson.

Samtidigt talar den nya studien för att operationen kan vara gynnsam för en bredare patientgrupp än vad man tidigare trott. Hittills har kirurgi vid prostatacancer ansetts kunna vara botande enbart om tumören varit begränsad till själva prostatakörteln.
- Vi kan för första gången visa att operationen är framgångsrik även för patienter med större tumörer där det visar sig att det finns cancerceller även utanför prostatakörteln, säger Anna Bill-Axelson.
Resultaten av studien väntas ge nytt bränsle åt debatten om att införa en "pappografi", dvs en slags manlig motsvarighet till den allmänna mammografin, för att upptäcka och behandla prostatacancer. Vid en sådan hälsokontroll skulle cancertumören kunna upptäckas i ett ännu tidigare skede än hos männen i den nordiska studien.
- Därför kan man inte förutsätta att de positiva resultaten vi ser i vår studie också skulle gälla vid operation av tumörer upptäckta vid en sådan hälsokontroll. Mycket talar för att många i så fall skulle opereras för tumörer som aldrig ens skulle ge några symptom, samtidigt som de skulle få kännas vid biverkningarna av behandlingen, säger Anna Bill-Axelson.
FAKTA

Prostatacancer är mannens vanligaste cancerform. I Sverige får årligen cirka 9 500 män beskedet att de har prostatacancer och omkring 2 300 dör i sjukdomen.
Antalet nyupptäckta fall av sjukdomen har stigit kraftigt under senare år, främst till följd av ökad diagnostisk aktivitet.
Antalet operationer för prostatacancer har ökat kraftigt, från cirka 500 år 1998 till nära 2 400 år 2005. Även strålbehandling har blivit allt vanligare.
Medelåldern vid upptäckt av prostatacancer i Sverige är 70 år, i Uppsala län 68 år.
Litet är känt om vad som orsakar prostatacancer. Den i särklass viktigaste riskfaktorn för sjukdomen, hög ålder, kan mannen själv inte påverka.
Den normalt kastanjestora prostatakörteln sitter strax under urinblåsan. Dess uppgift är att bilda sekret som under sädesuttömningen blandas med spermierna.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!