Ont om fritidsklubbar i Uppsala

Uppsala saknar fritidsklubbar i flera stadsdelar, trots att de efterfrågas av barn och föräldrar. Politikerna säger att det saknas pengar. Men Skolverket menar att frågan är för lågt prioriterad.

Fyrorna Fredrik Munters, Louise Hansson Myrefelt, Amanda Ortez Batista och Natalie Tesfamicael skulle gärna gå till en fritidsklubb någon gång i veckan.

Fyrorna Fredrik Munters, Louise Hansson Myrefelt, Amanda Ortez Batista och Natalie Tesfamicael skulle gärna gå till en fritidsklubb någon gång i veckan.

Foto: Birgitte Meidell Roald

Uppsala2010-03-19 10:53
I Uppsala finns 19 fritidsklubbar. Men 10-12-åringarna i centrala staden, Storvreta, Årsta, Järlåsa och Almunge-Knutby saknar alla en fritidsklubb som har öppet alla dagar i veckan och dit barnen kan gå efter skoldagens slut.

En inventering som kommunen har gjort visar att det finns en efterfrågan på fritidsklubbar i dessa områden, ändå finns inga planer på att starta några.
- Vi tjänstemän har påpekat att det borde finnas fritidsklubbar i alla större stadsdelar, men det är en ekonomisk fråga och som läget ser ut nu blir det inga nya klubbar, säger Jennie Lindbergh som är uppdragsstrateg på kommunens kontor för barn, ungdom och arbetsmarknad.

I 10- till 12-årsåldern är många barn på väg mot att klara sig mer själva. Men fortfarande finns ett behov av vuxna. Fritidsaktiviteter och umgänge med kompisar gör att man kanske inte vill gå till ett fritidshem varje dag. Därför borde kommunerna satsa mer på just fritidsklubbar, där barnen får komma och gå som de vill. Det anser Åsa Nordström, undervisningsråd på Skolverket, som har granskat omsorgen för 10-12-åringar.
- Men tyvärr är den verksamheten är lågt prioriterad, säger hon.

Trots att det saknas fritidsklubbar i flera av Uppsalas stadsdelar tycker Jennie Lindbergh att situationen i Uppsala är god. Mellan 13 och 15 procent går på fritidsklubb, jämfört med 10 procent i riket. Och barn- och ungdomsnämnden har satt upp mål för klubbarnas verksamhet som sedan följs upp, vilket är ovanligt.
- Sedan får man inte glömma att alla barn är olika. För vissa är fritidsklubben viktig, men när barnen börjar gå mot tonår är den kanske inte rätt för alla. I den här åldern börjar man bilda sin egen identitet och då kan inte kommunen ha en patentlösning, det behöver finnas ett spann av verksamheter, säger Jennie Lindbergh.

Eleverna på Vaksalaskolan är några av de som får klara sig själva på eftermiddagarna från och med fjärde klass.
- Det är kul att få göra lite som man vill. Jag tränar dans och fotboll, men annars brukar jag gå hem efter skolan, säger Louise Hansson Myrefelt som är 10 år.
Kompisarna håller med om att det är roligt att få ta mer eget ansvar. Men tycker att det vore bra om det fanns en fritidsklubb att gå till ibland.
- Det vore skönt de dagar som man inte vill vara själv hemma. Och så skulle man kunna hitta på roliga saker där, gärna något som liknar träslöjd, säger Natalie Tesfamicael, 10 år.
Fakta

Kommunerna är enligt skollagen skyldiga att erbjuda skolbarnsomsorg för skolbarn till och med 12 år om föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar eller om barnet har ett eget behov av verksamheten.

Kommunen kan välja på att erbjuda fritidshem, där barnen är inskrivna, eller öppen fritidsverksamhet som fritidsklubbar, där barnen fritt kan komma och gå.
Bara var fjärde svensk kommun ordnar öppen fritidsverksamhet för åldersgruppen 10-12 år. Samtidigt är endast 10 procent av 10-12-åringarna inskrivna på fritidshem. Det visar en ny undersökning från Skolverket.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om