Det visar forskare vid Regionalt cancercentrum Uppsala-Örebro, Akademiska sjukhuset och Umeå universitet i en studie som publiceras i facktidskriften European Urology.
– Våra resultat visar att det finns behov av ett bättre stöd för den växande grupp män med prostatacancer som följs upp med så kallad aktiv monitorering så att färre avbryter den av andra än medicinska skäl, säger Pär Stattin, professor i urologi vid Umeå universitet.
Att gå på regelbundna kontroller, aktiv monitorering, har under senare år blivit ett alternativ för män vars prostatacancer bedöms ha låg risk att växa aggressivt. Även utan någon behandling alls blir dessa prostatacancrar för det mesta aldrig farliga.
– Tanken med aktiv monitorering är att undvika onödig behandling och biverkningar som impotens och urinläckage, men trots detta upptäcka och behandla de prostatacancrar som efter en tid börjar växa aggressivt och då sätta in botande behandling, säger Pär Stattin.
I studien har forskarna med hjälp av det nationella prostatacancerregistret under fem år följt drygt 1 700 män som efter cancerdiagnosen följdes med aktiv övervakning.
– Glädjande nog var två tredjedelar fortfarande med i programmet med aktiv monitorering efter fem år utan att visa några tecken på att cancern förvärrats. Resten hade dock behandlats, säger Pär Stattin.
Att det så kallade psa-värdet steg, vilket kan vara ett tecken på att cancern börjat växa, eller att ett nytt vävnadsprov visade att cancern blivit mer aggressiv var de vanligaste orsakerna till att männen opererades eller strålbehandlades.
– Detta är i linje med grundtanken med aktiv monitorering. Däremot är det ett bekymmer att var femte man som slutade med aktiv monitorering inte visade några tecken alls på att sjukdomen förvärrats. Orsakerna till detta är något vi måste studera närmare, säger Pär Stattin.
Sedan flera år pågår en debatt om att erbjuda män psa-testning för att kunna upptäcka fler fall av potentiellt livshotande prostatacancer i ett botbart skede. Men med utbredd psa-testning upptäcks också fler fall av ”lågriskcancer”.
– Aktiv monitorering ger möjligheterna att skörda vinsterna i form av bättre behandling av aggressiv cancer och samtidigt undvika biverkningar bland den stora gruppen män med lågriskcancer som inte behöver behandlas. Men det ställer stora krav på en utbyggnad av möjligheterna till aktiv monitorering och information och stöd till dessa män, säger Pär Stattin.