Omöjligt väcka åtal för svarthandel med läkemedel
Svarthandeln med viagra har ökat kraftigt på Stockholmskrogar och kan vara på väg att sprida sig till Uppsala. En felkonstruerad paragraf i lagen gör det omöjligt att få någon fälld och nu står rättsväsendet maktlöst.
-Men det har förekommit att vi funnit viagra på personer när vi gjort mindre beslag av kokain, säger han.
Felkonstruerad
I Sverige har staten monopol på att sälja läkemedel och monopolet regleras i fjärde paragrafen i lagen om handel med läkemedel. Men den bestämmelsen har sedan sin tillkomst 1996 varit felkonstruerad. Bo Lindström, tillförordnad chefsjurist vid Läkemedelsverket i Uppsala, tycker att det är väldigt olyckligt att just den paragrafen är felaktig, då den behandlar vilka varor som bara Apoteket får sälja.
-Lagen är tandlös eftersom den hänvisar till en äldre förordning från 1962 som är upphävd, säger han.
I dag går det att köpa bantningspreparat, valium och antidepressiva medel över Internet, och viagra säljs i stora mängder på krogen, främst i Stockholm. Ofta beslagtar polisen viagra tillsammans med tung narkotika. Flera droger ger nämligen ökad sexlust men problem med potensen och polisens intryck är att viagra "missbrukas" främst bland personer som tar droger.
Utsiktslöst att åtala
-Jag ger mina kollegor rådet att inte åtala eftersom det är utsiktslöst, säger Gunnar Fjaestad, kammaråklagare vid internationella åklagarkammaren i Stockholm. Ingen domstol accepterar den felaktiga lagtexten som grund för åtal. Dessutom ska ingen i Sverige behöva bli dömd enligt upphävd lagstiftning, lägger han till.
Han har brottats med problemet med fjärde paragrafen länge. Vid flera tillfällen har han behövt lägga ner förundersökningar som rör svarthandel med läkemedel och nu har han slutat driva de fallen till domstol. Som lagen ser ut nu kan alltså ingen som utmanar statens läkemedelsmonopol fällas för olaga handel.
Sämre alternativ
Bo Lindström vid Läkemedelsverket tycker att man tills vidare kan försöka använda en annan paragraf i läkemedelslagen som grund för åtal. En paragraf som reglerar övrig hantering av läkemedel. Men kammaråklagare Gunnar Fjaestad håller inte med.
-Man ska inte hålla på och laborera med sämre alternativ. På sin höjd skulle man kunna bli straffad för framkallande av fara för annan. Det är viktigare att lagtexten korrigeras än att enskilda fall går till åtal, menar han.
"Borde skämmas"
Gunnar Fjaestad berättar att han länge har tjatat om felet i fjärde paragrafen till myndigheterna.
-På Socialdepartementet borde man skämmas. Handel med läkemedel på Internet har varit ett problem i flera år. Det är också märkligt att juristerna vid Läkemedelsverket inte drivit frågan om en lagändring, säger han.
Men Hans Hagelin, ämnessakkunnig tjänsteman vid Socialdepartementet, säger sig ha fått kännedom om problemet med den felaktiga paragrafen först för någon månad sedan. Trots att lagen sett ut på samma vis sedan 1993.
-Vi kommer nu att se över den här lagtexten och om det behövs ska vi göra den tydligare.
Men att skriva om lagtext tar tid. Först ska ett lagändringsförslag utarbetas och Hans Hagelin vet inte exakt när det kommer att ske.
Prövning i EG-domstolen
Senare i vår ska EG-domstolen ta ställning till om Apotekets ensamrätt strider mot EU:s konkurrensregler. Faller monopolet dröjer det inte länge innan matvarukedjorna börjar sälja receptfria läkemedel. De fyra stora grossisterna, Ica, Coop, Dagab och Bergendahl, står beredda. De har redan fått klartecken från Läkemedelsverket, ett så kallat partihandelstillstånd. Men än så länge har ingen av de stora matvarukedjorna utnyttjat kryphålet i lagen. Och kanske har det svenska läkemedelsmonopolet avskaffats innan det blivit straffbart att bryta mot det.
Så jobbar vi med nyheter