Det framgår av svenska och amerikanska studier, som publiceras i den ledande medicintidskriften New England Journal of Medicine.
– Resultat är mycket lovande och jag tror att vi står inför ett stort genombrott. Om utvidgade prövningar visar lika goda resultat blir detta en rutinbehandling när patienterna har antikroppar mot det donerade organet, säger Gunnar Tufveson, nyligen pensionerad professor i transplantationskirurgi vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet.
Ungefär var tredje patient som står i kö för en njur-, hjärt-, bukspottkörtel- eller lungtransplantation har antikroppar mot de allra flesta potentiella donatorers organ.
– Om patienten har sådana antikroppar kommer de nästan direkt efter ett organbyte att orsaka en hyperakut svår avstötningsreaktion. Hittills har vi saknat bra behandlingar för att förhindra detta, säger Gunnar Tufveson.
Patienter med antikroppar brukar därför få vänta extra länge på att det ska gå att hitta ett organ som de saknar antikroppar mot. I de allra flesta fall hinner de avlida eller bli för svårt sjuka för att kunna transplanteras innan något lämpligt donator hittats för dem.
Försöksläkemedlet i studierna är ett så kallat enzym som klyver antikroppar, immunglobuliner, och därmed hindrar dem från att utöva sin verkan. Enzymet kommer ursprungligen från sjukdomsalstrande streptokockbakterier, som använder det för att skydda sig själva mot immunattacker.
För patienter med antikroppar som ska njurtransplanteras kan denna för människor normalt oönskade effekt av enzymet dock vändas till en fördel, visar de nya studierna.
När patienterna några timmar före det planerade organbytet fick en infusion av bakterieenzymet rensade detta kroppen från alla eller så gott som alla antikroppar. Som en följd mildrades eller uteblev den akuta avstötningsreaktionen när den donerade njuren hade opererats in.
I studierna följdes patienterna upp under sex månades efter transplantationen. För samtliga elva patienter som transplanterats vid Akademiska sjukhuset eller Karolinska universitetssjukhuset Huddinge och för alla utom en av 15 patienter som transplanterats vid ett sjukhus i Los Angeles klarade sig den nya njuren och fortsatte att sköta sitt jobb med att rena blodet under den tiden.
– För den patient som vi transplanterade först i Uppsala efter förbehandling med det nya läkemedlet fortsätter njuren att fungera bra nu snart tre år efter transplantationen, säger Gunnar Tufveson.
För en del patienter återkom de skadliga antikropparna en tid efter transplantationen – i vissa fall i mycket hög mängd – och angrep den nya njuren, men utan att orsaka en så svår avstötningsreaktion att den inte överlevt.
– Vi vet inte varför njuren efter en tid blivit resistent mot angrepp som den direkt efter en transplantation sannolikt inte hade klarat av. Jag misstänker att det måste ha att göra med att både njuren och patienten själv mår mycket bättre än direkt efter organbytet, säger Gunnar Tufveson.
I en utvidgad studie testas det nya enzymläkemedlet nu på patienter som tidigare utan framgång prövat blodrening, så kallad plasmaferes, och andra alternativa metoder att försöka bli kvitt antikroppar mot en ny njure. Studien ska omfatta minst 20 patienter vid Akademiska sjukhuset och vid sjukhus i Paris, Los Angeles och New York. Vid Akademiska sjukhuset leds studien av docent Tomas Lorant.
Försöksläkemedlet tillverkas av det i Lund baserade bioteknikföretaget Hansa Medical.