Spridningen av avloppsslam har lett till en debatt kring gödslingsmetoden. I januari nästa år presenteras därför en utredning om hur gödsling med avloppsslam ska förbjudas. I Sverige är det upp till varje markägare eller brukare av marken att själv ta beslut om hur marken ska gödslas.
– Avloppsslammets organiska material bidrar till markens mullhalt, vilket innebär att den allmänna bördigheten kan öka. Men om jordbruksmarken har för mycket fosfor är det inte bra. Det är ett ämne som vi behöver forska mer på, säger markvetare Cecilia Palmborg på SLU. Gödsleln bör användas med försiktighet, menar hon.
Mängden fosfor som man får tillföra marken i form av avloppsslam är redan nu begränsad i lag. Det nya utredningsförslaget är ännu inte färdigt men Håkan Jönsson, professor i kretsloppsteknik på SLU, är kritisk till utredningsdirektivet och anser att utredningen redan från start har haft ett för smalt fokusområde.
– Utredningen borde ha fått ett bredare direktiv om återföring av alla viktiga växtnäringsämnen från avlopp. Direktivet borde alltså inkluderat också kväve och kalium, och helst också mullämnen, och inte bara handlat om fosfor.
Är avloppsslam ett bra gödselmedel?
– Slammet är totalt sett inte sämre än andra gödselmedel. Det är ett sätt att få till kretsloppet av fosfor. I Uppsala har vi ett rätt rent slam just nu. Det bör användas på ett sätt så det inte orsakar störningar för kringboende, säger Håkan Jönsson.
LÄS MER: Därför stinker Uppsala