Omdanat säkerhetsråd oroar Corell

Om FN:s säkerhetsråd utvidgas och får fler medlemmar tror Hans Corell, tidigare ansvarig för rättsliga frågor inom FN, att rådet kan handlingsförlamas ytterligare. Om detta talade han vid Utrikespolitiska föreningen under måndagskvällen.

Foto:

Uppsala2009-02-02 22:10
Föredraget handlade om FN:s säkerhetsråds sammansättning, hur säkerhetsrådet fullgör sina skyldigheter och hur Hans Corell ser på dess framtid.
För 52 år sedan lyssnade Hans Corell till sin första föreläsning i juridik i just denna sal X i Universitshuset. Från 1994 till 2004 var Hans Corell FN:s undergeneralsekreterare för rättsliga frågor.

Senare i februari startar förhandlingar om att förändra sammansättningen i säkerhetsrådet. Det oroar Hans Corell. Som bakgrund berättar han att säkerhetsrådet nästan inte fungerade alls strax efter andra världskriget. Men med Berlinmurens fall blev det en nytändning. FN:s roll i det världspolitiska läget har nu kärvat till igen, bland annat som ett resultat av president Bushs tal om "kriget mot terrorismen". USA:s angrepp av Irak anses vara ett flagrant brott mot FN:s stadgar och uppfattas som arrogant av de övriga medlemsstaterna. En spricka har uppstått mellan dem i frågan.

Det finns nu stater som anser att de skulle kunna få vara med bland de permanenta medlemmarna, som Tyskland, Japan, Indien, Brasilien och något land från Afrika.
- Säkerhetsrådet ska vara ett exekutivt organ som fattar beslut å de 192 medlemsländernas vägnar. Om rådet får fler medlemmar och om de permanenta medlemmarna uppträder på samma sätt i konflikter som USA när det gäller Irak eller Ryska federationen när det gäller Georgien så kan det förstöra FN. I stället tycker jag man skulle sätta sig ned och ta en ordentlig diskussion om vad man håller på med, säger Hans Corell till UNT.
- Man måste ha ett regelbaserat samfund och säkerhetsrådets medlemmar måste böja sig för lagen.
FAKTA
Säkerhetsrådet
. Organ inom FN som har huvudansvar för upprätthållande av fred och säkerhet med femton medlemmar. Av dessa är Frankrike, Kina, Ryska federationen, Storbritannien och USA permanenta, övriga väljs för en mandattid på två år. För beslut i procedurfrågor krävs nio röster, för beslut i så kallade intressefrågor, till exempel om användande av tvångsmedel, krävs dessutom enighet mellan de fem permanenta medlemmarna, som var och en har vetorätt. En stat vars intressen särskilt berörs av en fråga eller som är part i en tvist som behandlas av säkerhetsrådet, får delta i rådets överläggningar, dock utan rösträtt.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om