Om Turkiets politiska kris

Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogan är på Sverigebesök samtidigt som han på hemmaplan skakas av en allvarlig politisk kris. Premiärministern ska träffa bland annat Fredrik Reinfeldt och Cecilia Malmström men lär ha annat än bara svensk-turkiska relationer i tankarna under helgen. I Turkiet riskerar hans parti, AK-partiet, att förbjudas och han och 70 partikolleger att få ett fem års politiskt yrkesförbud.
Det är landets författningsdomstol som skämmer ut sig själv när den ska pröva om Erdogan och hans parti har ägnat sig åt "anti-sekulära aktiviteter". Det är bland annat försöket att ändra konstitutionen så att kvinnor ska tillåtas bära huvudduk vid landets universitet som har fått domstolen att pröva frågan.

Men det är förstås ett svepskäl. Reformarbetet som Erdogans regering i sin strävan efter EU-medlemskap utmanar militärens och traditionella krafters inflytande. Och det arbetet kan nu vara på väg att ge partiförbud och en allvarlig politisk kris.
Erdogans regering är långtifrån felfri. Turkiet har mycket kvar att bevisa vad det gäller yttrandefrihet och behandling av nationella minoriteter. Men trots det är det sannolikt landets mest demokratiska regering någonsin. Och att i den sekulära statens namn försöka störta regeringen är att kompromettera hela begreppet sekulär. Om regeringen Erdogans fiender lyckas, är det slut med EU-närmandet och Turkiet tar ett jättekliv bakåt i sin demokratiska utveckling.