Om tiden

Hej Owe Wikström, professor i religionspsykologi och som skrivit bästsäljaren Långsamhetens lov! Vad är tid?
- Vad är tid? Om ingen frågar mig så vet jag det. Men om jag vill förklara för någon som frågar mig, så vet jag helt enkelt inte.
Aj då.
- Det där var ett citat av Augustinus. Du, kan vi höras lite senare, jag hinner inte prata nu.

Bodil Jönsson är fysiker och professor vid Lunds universitet och författare till den andra kioskvältaren om tid, Tio tankar om tid, som kom ut för tio år sedan. Via mejl frågar jag henne om hon har tid för en intervju. Svar: "Jag är på resande fot och är svårnådd." Ingen kontakt innan min deadline med andra ord. Men lite mer skriver hon i sitt mejl. Att hon märkt att tiderna förändrats sedan boken kom ut, och att hon skriver en ny bok. Den ska handla om hur datorn, internet och mobilen ändrat våra grundförutsättningar för arbete och fritid. Framtiden drar vi in i nuet. Vi kan inte skilja dem åt, skriver hon. Hela vår kultur är en förväntningskultur.

Stämmer det här, Calle Rosengren, doktorand i arbetsvetenskap vid Högskolan Kristianstad?
- Visst är det så. Vi lever redan i framtiden, våra liv är ohyggligt planerade, säger han lätt andfådd för han ska med tåget till Malmö.
- Alltid på språng!

Samtidigt som han småspringer berättar han att Sverige fick en gemensam tid 1879. Västra stambanan mellan Göteborg och Stockholm var klar 1862 och då gick det inte an att ha en tidskillnad mellan städerna på tjugofyra minuter. Göteborgstiden infördes på sträckan och så småningom en gemensam tid för hela landet.

Calle Rosengren forskar kring förhållandet mellan arbete och tid, och säger att vår syn på tid är direkt kopplad till framväxten av industrin under mitten av 1800-talet. Tidens gång hade tidigare upplevts i naturens växlingar.
- Till skillnad från bonden säljer inte industriarbetaren resultatet av sitt arbete utan sin förmåga att arbeta under en viss tid.

Tiden skiljer sig åt i olika kulturer. Calle Rosengren ger exempel på stamfolk som inte alls har samma tidsuppfattning som vi. Hos dem är tiden inget påtagligt som kan fara förbi, sparas eller slösas. Hos dem kan man alltså aldrig komma för sent.
Han säger att vi i dag är på väg mot en syn på tiden som vi liknar den innan industrialiseringen. Det är inte kossorna som bestämmer när vi ska vakna på morgnarna längre, men inte heller stämpelklockan.
- Vi är mer uppgiftsorienterade i dag. Vårt arbete styrs snarare av att en uppgift ska lösas än att vi ska vara åtta timmar i en industri.

Själv har jag ungefär arton timmar på mig att lösa den här uppgiften - att skriva en artikel om vad tid är och jag önskar jag tillhörde det där stamfolket där ingen kan komma för sent. Enligt Calle Rosengren är tiden en kulturell konstruktion. Kan det verkligen vara så att vi kan bestämma vad tid är? Jag ringer vidare.
- Välkommen till SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. Vem söker du?
Ehhh ? någon av dem som håller Sveriges tid?
- Ett ögonblick.

Det är inte en sciene fiction-film. Per Jarlemark, forskare inom tid och frekvens, svarar i andra änden.
- Vi har i uppdrag av regeringen att hålla tiden i Sverige. Det är bestämt att den svenska normaltiden är en timme mer än UTC-tiden, och under sommartiden två timmar mer. Vi har en hel hoper atomklockor i vårt labb som ska upprätthålla tiden. Vi jämför våra klockor med motsvarande labb i andra delar av världen.

I hela världen finns det 250 atomklockor som ska synkas. Sedan 1960-talet används antalet vibrationer hos en cesiumatom som ett exakt mått på en sekund och därmed vår tid. Tidigare mätte man sekunder utifrån jordens rotation och spjälkade ner den tiden till sekunder. Men det var ett osäkert sätt att mäta tid på eftersom den tiden var oregelbunden. Cesiumatomens svängningar är fundamental och ändrar sig inte.
Men vad händer om klockorna stannar. Eller om ni har så roligt på lunchen att ni glömmer tiden?
- Det är ingen fara, vi har många reservklockor. Jag är privat slarvig med tiden, men aldrig på jobbet. Vi ser till att tiden inte driver iväg.

Det känns tryggt att Per Jarlemark håller tiden. Ändå drömmer jag på natten att atomklockorna stannar och tiden går ur led.

God morgon Mats Forsgren, professor i internationellt företagande vid Uppsala universitet. Man kan tydligen bestämma vad som är tid. Jag har hört att tid är pengar.
- Visst spelar tiden roll för uppbyggnaden av ekonomiska resurser. Om man lånar ut hundra kronor till en ränta på tre procent får man tre extra kronor om ett år.
Så då kan man säga: jag vill ha tillbaka hundringen om tre kronor!
- Njae, kanske det, om man är överens om räntesatsen. I modellen över hur lönsam en investering är finns alltid en tidsaxel. Det tar tid att få avkastning.
Så det finns inga snabba cash, alltså.
- Det beror lite på. Man måste ju väga in risk också. Det är säkert att investera i skog, men de tar ungefär femtio år att få någon avkastning. Att investera i ett kärnkraftverk kanske ger snabbare utdelning, men å andra sidan kan det explodera, säger han.

Tid är inte bara en atoms svängningar, tid är tydligen pengar också. Nu är det bråttom.

Hej Lars-Göran Johansson, professor i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet! Jag tycker det känns som att tiden bara sköljer i väg med mig.
- Något som tidens gång finns inte. Tiden flödar inte, den rör sig inte. Att säga att tiden går är att vårt sätt att uttrycka förändring. Vi använder tiden som ett sätt att beskriva händelser. Likväl som det är en meter mellan två objekt, är det en minut mellan två händelser, svarar han lugnt.

Men jag kan lova att mina minuter tickar fortare än någon annans just nu.

Varför går tiden så himla fort när man har bråttom Martin Forster, psykolog?
- Människan är det enda djuret som har förmåga att tänka framåt och bakåt. Vi kan fundera över det som varit och oroa oss för vad som ska komma. Om man är stressad och känner ångest är det viktigt att försöka vara närvarande i stunden. Barn är bättre på det här, och tiden går också långsammare när vi är barn. Det är skillnad på tid och tid. Om vi är närvarande och har roligt, på till exempel en fest, känns det som stunden tar slut ganska fort. Men när vi tänker tillbaka på kvällen kan den ändå kännas väldigt lång eftersom den var så rik på upplevelser. I backspegeln känns stunden längre eftersom den var viktig för oss, säger Martin Forster.

Jag känner inte bara ångest för att bli klar med artikeln, det är ju så himla roligt att skriva också. Deadline inträffar i detta nu. Varför är underbart så kort?