Om konsten att underkänna en EU-kommissionär
Det förbluffande svaret är att om en kandidat - eller för den delen flera - inte håller måttet så är parlamentets enda möjlighet att underkänna hela den föreslagna nya EU-kommissionen, alltså alla 26. Sedan får kommissionens ordförande, José Manuel Barroso, återkomma med ett nytt förslag.
Konsekvenserna av att på allvar ifrågasätta en bestämd tilltänkt ny kommissionär blir alltså betydande - så stora att många ledamöter av parlamentet antagligen drar sig för att ens försöka. Och följden blir förstås att halvdana kandidater kan klara sig enbart för att de flesta alltid vill undvika en öppen kris.
När den italienska kandidaten Rocco Buttiglione år 2004 retade upp parlamentet genom häpnadsväckande uttalanden om homosexuella och om kvinnors roll i samhället blev det kris ändå. Men lösningen blev inte att den föreslagna nya kommissionen underkändes utan att Buttiglione efter intensiva påtryckningar hoppade av.
När frågan ställdes på sin spets valde man alltså att gå runt den ordning som egentligen ska gälla. Bättre kan inte det orimliga i dagens system illustreras. Vem blir först att föreslå en förändring?
Så jobbar vi med nyheter