Om kinesisk punk på Gustavianum
Över 1 000 personer fick en smakbit av Mittens rike när Kinadagarna avslutades på Gustavianum på lördagen. Fast några kinesiska rätter stod inte på menyn.
Punk i Kina. Litteraturvetaren Andreas Hedberg berättade om den kinesiska punken.
Foto: Sven-Olof Ahlgren
Jo, hon saknade faktiskt en sak till: en stor kinesisk karta på väggen.
För att visa att Folkrepubliken Kina är så ofantligt stort.
Vad har Guirong Du för synpunkter på en eventuell OS-bojkott?
- Det är svårt att säga. Men jag tycker det är fel att lägga över ansvaret på idrottsutövarna. Det är regeringen, inte individer som ska ta ett sådant beslut.
Ett av föredragen under lördagen handlade om punkrörelsen i Kina, eller rättare sagt i Beijing. Den kinesiska punken är ännu i sin linda.
Rockmusiken kom förvisso till Kina på 80-talet, men tvärdog i och med kravallerna på Himmelska fridens torg 1989.
- Punken kom till Kina på sent 90-tal, men punkarna har inga möjligheter att vara politiska i sina texter. De tar inte strid, inte ännu i alla fall, säger Andreas Hedberg vid Institutionen för litteraturvetenskap.
Han berättar hur de unga kinesernas skepsis tar sig uttryck i Beijings punkrörelse.
I samband med föredraget visades också filmen Beijing Bubbles som handlar om punkrörelsen i huvudstaden.
- När punkarna inte kan sjunga om att göra uppror får de bli något annat istället, det kan exempelvis handla om hur det är att vara unga i dagens Kina. Ibland kan texterna även innehålla hyllningsfraser till regeringen, berättar Andreas Hedberg.
Den populäraste punkgruppen heter Hang on the Box. Gruppen har två gånger prytt Newsweeks förstasida. Men intresset för punkmusiken är trots allt mycket svalt i Kina. När gruppen uppträder kommer bara ett par hundra personer för att lyssna.
Så jobbar vi med nyheter