Natten mot den 19 januari 2023 vaknade Lars av några skarpa knallar nära hans bostad i Fullerö. Därefter hörde han en bil som rivstartade. Det blev inledningen på en räcka händelser som några månader senare kom att förändra tillvaron för Lars och hans sambo Eva mer än vad de någonsin kunnat ana.
2023 var Lars och Eva (fingerade namn) relativt nyinflyttade i den lilla sömniga orten Fullerö. I närheten av deras hus bodde en kusin till den kriminella ledaren Rawa Majid, en person som inte hade något att göra med konflikten kring Foxtrot-nätverket.
De knallar som väckte Lars den där januarinatten i fjol visade sig vara skott från ett automatvapen. Någon hade skjutit 18 skott mot fasaden i det hus där Rawa Majids släkting bodde.
– Efter det blev jag orolig att det kunde bli fler attentat mot familjen i det huset, berättar Eva.
Eftersom Lars snarkar hade paret separata sovrum och Eva brukade ligga i ett rum som vette mot gatan och det beskjutna huset.
Men efter skjutningen tyckte hon det kändes otryggt att sova där och de lät bygga en vägg för att skapa ett sovrum åt henne i en annan del av huset.
Den 28 september 2023 exploderade den bomb som kom att vända upp och ner på tillvaron för de boende i Fullerö. Synen som mötte Lars och Eva har de beskrivit som overklig. Vid explosionen hade ena sidan av deras hus förstörts, badrummen var demolerade och hundratals föremål i bostaden hade kastats runt och slagits sönder.
– Metallsplitter från bomben hade gått igenom ytterväggen ungefär där jag brukade ha huvudet i det rum jag tidigare använt. Om jag inte bytt sovrum hade jag kanske inte levt idag, säger Eva.
Men det allra värsta var det som inträffat i ett av husen i närheten. Ytterdörren till Lars och Evas bostad hade slagits upp av tryckvågen och där utanför kunde de höra en kvinna som skrek efter sin dotter.
Lars och Eva fick bo på annat håll i åtta månader medan deras bostad renoverades. De har nu flyttat tillbaka men är oroliga att det kan bli ett tredje attentat. För att inte exponera sig i onödan vill de inte ha sina namn i UNT.
– Hör jag något ljud när det knäpper till i huset kan jag bli rädd. Jag tror att oron aldrig kommer att släppa, säger Lars.
Ni har inte funderat på att flytta från Fullerö?
– Nej, vi trivs här. Under tiden vi var evakuerade valde vi att bo på ett annat ställe i Fullerö, just för att försöka få bukt med rädslan.