Privatpersonen Jackson har rätt till sina fördomar och till sitt väl belagda dåliga omdöme. Men han har åberopats av en statlig utredning som ett sanningsvittne om de apatiska flyktingbarnen, trots att han själv inte haft någon erfarenhet av sådana.
Hans påståenden om bluff och manipulation svaldes hela av utredaren Marie Hessle, nära vän till migrationsminister Barbro Holmberg (S). Några riktiga experter anlitades aldrig av utredningen, som blev hårt kritiserad av Röda korset, Unicef, barnläkare och riksdagsledamöter från C, FP, MP och V, liksom i en uppmärksammad bok av författaren Gellert Tamas 2006.
Därför gav inte heller utredningen någon kunskap om de apatiska barnen. Det hela handlade helt enkelt om att Barbro Holmberg hade bestämt sig för att de skulle ut ur landet och lät Hessle anlita en person som Jackson för att få ihop argumenten. Varken Holmberg eller Hessle vill uttala sig i dag. Det är lätt att förstå.