Olyckor kan bli dyr affär för Uppsala kommun

Eftersläpningarna av underhållet i Uppsalatrafiken uppskattas till omkring 100 miljoner kronor. Bristande underhåll resulterar i olycksfall och skadeståndskrav. Kommunens självrisk är samtidigt föremål för upphandling. Enligt uppgift kan kommunens självrisk öka från nuvarande 3 600 kronor till 369 000 kronor.

Uppsala2001-12-01 00:01
För närvarande uppgår kommunens självrisk till 3 600 kronor för olyckor och skador som drabbar gående eller cyklister där det visar att kommunen är ansvarig.
I år får kommunen ta emot ett hundratal skadeståndskrav från Uppsalaborna. Omkring 20-30 procent rör ersättningsanspråk från människor som snubblat, halkat eller cyklat omkull.
Kraven skickas vidare till kommunens försäkringsbolag för utredning.
Men det här är ingen lönsam affär för försäkringsbolagen. Därför vill försäkringsbolagen höja premien till tio basbelopp motsvarande 369 000 kronor.
- Vi är mitt i en upphandling, därför kan jag inte säga så mycket. Men vi vet att försäkringsbolagen vill höja självrisken med tio basbelopp. I ett sådant läge kommer det naturligtvis att ställas stora krav på riskhanteringen, säger Björn Härner vid kommunens servicekontor.

Arbetet måste intensifieras
Han tror att arbetet med att sköta underhåll av gator och vägar måste intensifieras i syfte att förebygga olyckor.
- Det kan bli väldigt dyrt annars, men det är förstås en fråga för politikerna, konstaterar Björn Härner.
I år har Uppsala kommun satsat 20,5 miljoner kronor på så kallat barmarksunderhåll. Det handlar bland annat om att lägga ny asfalt på gator, reparera kantstenar och plattor. Nästa år avsätts lika mycket. Motsvarande siffra för drygt tio år sedan var 22.9 miljoner kronor.
- Vi har mindre pengar för underhåll. Tekniska kontorets underhållsplan från 1999 visar att vi då hade en eftersläpning på 73 miljoner. I dag rör det sig säkert om 100 miljoner, säger Anders Tillenius, utredningsingenjör vid Uppsala kommun.

Lokalgator största problemet
I första hand åtgärdas de större gatorna i kommunen, men även gång- och cykelbanor har prioriterats under de senaste åren.
Enligt Anders Tillenius är kommunens lokalgator det absolut största problemet i dag. Många av dem anlades på 70-talet och har inte fått någon ny asfaltsbeläggning sedan dess.
- Asfalten brukar hålla i 30 år. Det är alltså dags att lägga nytt, men vad ska vi göra när pengarna inte räcker?










Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!