Oljeproduktionen kan nå sin topp nästa år
Den globala oljeproduktionen kan i värsta fall nå sin topp redan nästa år. I bästa fall kan det dröja till 2018, hävdar Fredrik Robelius, forskare vid Uppsala universitet, i en avhandling. Men ståndpunkten är kontroversiell.
Fredrik Robelius har studerat de globala oljereserverna, historisk produktion och nya fyndigheter. Han fokuserar på de allra största oljefälten, så kallade gigantfält, som totalt producerar minst 500 miljoner fat olja per år. Gigantfälten, de flesta runt persiska viken, utgör endast cirka en procent av alla oljefält i världen, men trots det står de för över 60 procent av den totala oljeproduktionen.
Eftersom inget nytt gigantfält hittats sedan 1970-talet är oljans tid på jorden utmätt, enligt peak oil-förespråkarna. Enligt en pessimistisk uppskattning nås toppen av produktionen redan 2008, ett mer optimistiskt scenario pekar på 2018, skriver Robelius.
Men peak oil är en uppfattning som dragit på sig kritik, inte bara från oljeintressen. Energimyndigheten har i sin rapport, Oljans ändlighet - ett rörligt mål, försökt att redovisa de ståndpunkter som finns och pekat ut det som möjligen kan ligga sanningen närmast.
Enligt myndigheten kommer inte oljeutvinningen att behöva minskas ännu på 25-30 år, knappast heller före 2050. Man kritiserar också peak oil-anhängarna för bristande underlag i sina skattningar av oljereserverna och för att kraftigt underskatta de tekniska framsteg som görs för att hitta och utvinna olja.
Enligt Energimyndighetens slutsatser rör sig oljemarknaden i cykler om cirka 30 år sedan mitten 1800-talet. Varje cykel slutar med en högkonjunktur, med hög efterfrågan på olja och stigande priser. Samt med en peak oil-debatt, som ingalunda är unikt för 2000-talet.
Forskaren Fredrik Robelius menar att teorin om cykler är befängd.
- Tror man det har man missuppfattat allt. Var finns fälten som ska ge ny olja? Och jag har i mina studier förutsatt att alla kommande projekt med tekniska förbättringar ska lyckas. I verkligheten blir de både försenade och fördyrade, säger han.
Han medger att debatten om oljans slut blivit både hätsk och polariserad, men säger att han inte ansluter sig till någon av sidorna.
- De flesta som för debatten är sådana som själva inte är på banan utan företräder intressen. Däremellan finns vi som är sansade forskare och för en saklig diskussion.
Avhandlingen läggs fram vid universitetet på fredagen.
Så jobbar vi med nyheter