Det visar forskare vid Uppsala universitet i en ny studie, som publiceras i vetenskapstidskriften Cell Reports.
– Förhoppningsvis kan våra resultat få betydelse för indelningen av glioblastompatienter och i förlängningen också för utvecklingen av nya behandlingar av denna fortfarande obotliga cancerform, säger forskaren Lene Uhrbom vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi.
Hon är huvudansvarig för studien som i musmodeller för glioblastom visar att denna cancerform kan uppstå ur såväl omogna hjärnstamceller som ett par mer utvecklade typer av så kallade gliaceller.
Trots att samma mutationer i alla tre fallen gav upphov till canceromvandlingen fanns skillnader i cancercellernas egenskaper som kunde kopplas till vilken typ av ursprungscell de utvecklats ur. Exempelvis gav omogna hjärnstamceller upphov till glioblastom som växte snabbare och var mer maligna än de som hade sitt ursprung i gliaceller.
Utifrån aktiviteten i närmare 200 olika gener hos cancercellerna kunde forskarna identifiera distinkta "gensignaturer" kopplade till om tumörer i mössen hade uppstått ur omogna hjärnstamceller eller ur endera typen av gliaceller.
När forskarna gick vidare och analyserade genaktiviteten i odlade glioblastomceller från ett 60-tal patienter fann de att det som gäller hos möss också verkar gälla för oss människor.
– En stor andel av patienterna kunde separeras i två undergrupper som uppvisade liknande samband mellan genaktivitet, tumörcellernas egenskaper och cellursprung. Det tyder på att tumörursprungscellens ursprung har en direkt påverkan även på egenskaperna hos humana tumörer, säger Lene Uhrbom.
En sådan egenskap gällde glioblastomcellernas känslighet för cancerläkemedel. Glioblastomceller som utifrån "gensignaturen" kunde kopplas till ett ursprung i omogna hjärnstamceller var för det mesta mer känsliga för cancerläkemedel är glioblastomceller som uppkommit ur mer utvecklade celltyper.
Ännu finns dock ingen behandling som botar glioblastom, oavsett cancercellernas ursprung och känslighet för cancerläkemedel i laboratorietester.
– Förhoppningsvis kommer våra fortsatta fördjupade studier av genaktiviteten i olika undergrupper av glioblastom att ge uppslag till nya potentiella måltavlor för behandling, säger Lene Uhrbom.