Olika syn på huvudduk i skolan

- Varför ska man införa ett förbud mot just huvudduk? Om det handlar om tvånget är det väldigt många andra saker som föräldrar tvingar sina barn till, säger Margareta Wadstein.
— Föräldrar tvingar sina barn att använda mössa och vantar också. Det är ingen större skillnad på det tvånget och tvånget att bära huvudduk, fortsätter hon.
Ett förbud mot huvudduk, eller religiösa symboler i skolan är därför fel väg att gå, menar Margareta Wadstein.
— Problemet är att den här gruppen svenskar är utestängda och diskriminerade från samhället. Får man inte en identitet genom samhället måste man skaffa sig en på annat sätt. Därför blir användandet av slöja en protest mot samhället som stänger ute, säger Margareta Wadstein.

Förbud som i Frankrike
Talin Gadhimi har en annan syn på frågan om huvudduk. Via Tjejers rätt i samhällets (Tris) arbete har hon haft kontakt med tio till femton unga tjejer i Uppsala som tvingas bära huvudduk. Lösningen på problemet är att, som i Frankrike, införa ett förbud mot religiösa symboler i skolan i Sverige, tycker Talin Gadhimi.
— Skolan ska vara en neutral zon. På så sätt visar man att det här inte handlar om främlingsfientlighet eller islamofobi, utan om att man ska vara fri i skolan.
Tris arbetar med hedersrelaterade problem. Talin Gadhimi rankar frågan om slöja som en viktig fråga, om än inte den viktigaste.
— Arrangerade äktenskap och svårigheten att få professionell hjälp är några av de frågor vi anser vara viktigare att driva.

Begränsning
Tris samarbetar med Institutionen för socialt arbete på Stockholms universitet. Där arbetar forskaren Astrid Schlytter, som bland annat skrivit boken Rätten att själv få välja.
— Man förstår inte vilka begränsningar det innebär att bära huvudduk, i synnerhet för barn under utveckling. Man kan inte ta del av allt som samhället erbjuder, säger hon.
Hon anser att man inte kan jämföra huvudduken med andra klädesplagg, på det sätt som Margareta Wadstein gör.
— Det är ett mycket svagt argument. Huvudduken är gränssättande och idén är att kontrollera flickor, särskilt deras sexualitet, säger hon.

Välja själv
Vi måste våga problematisera frågan om huvudduken, menar Astrid Schlytter.
— Det kan vara en frihet att slippa det som huvudduken avgränsar en ifrån, men det kan också vara en belastning. Därför måste man själv få välja hur man vill ha det. Men det viktigaste är att vi måste se vad det innebär att bära slöja, och att det är erfarenheten från dem som bär som ska ligga till grund för vårt synsätt. I dag är det andra som diskuterar å de här flickornas vägnar, säger hon.
Hon delar uppfattningen att det borde finnas ett beslut om att huvudduk inte ska vara tillåtet för barn.
— Men i dag ser vi det inte på det sättet, utan tänker att det stör inte oss. Vi tenderar att inte lyssna på de flickor som säger att de tvingas bära sin huvudduk, säger hon.
I Uppsala kommun har det inte förts någon debatt om huvudduken, menar Talin Gadhimi. Det borde det ha förts.
— Det är konstigt att det inte varit någon diskussion i en så stor stad med många elever med utländsk bakgrund, säger hon.