Olika åsikter om skolsegregation

De senaste dagarna har UNT kunnat berätta om en ökad segregation mellan Uppsalas grundskolor både när det gäller elevernas bakgrund och kön. I dag samlas fler svaga elever på vissa skolor medan starka elever samlas på andra, och skolorna har också fått en ojämnare könsfördelning.
Men kommunalrådet Cecilia Forss (M), som också är ordförande i barn- och ungdomsnämnden, håller inte med om att Uppsalas skolor är mer segregerade i dag än när alliansen fick makten år 2006.
– Jag skulle inte kalla det för segregation. Det handlar om att det går bättre för en hel del elever, men samtidigt har vi fått fler elever som behöver stöd, säger hon.

Oavsett vad man vill kalla utvecklingen, så tycker inte Cecilia Forss att den är ett problem.
– Det är inte ett problem i sig att elever med lika bakgrund går i skolan tillsammans. Men det blir ett problem om skolan inte klarar av att hjälpa eleverna till godkända betyg. Det är skolans uppgift att kompensera om man till exempel har många elever med svagt stöd hemifrån, säger hon.
Men oppositionens politiker tycker att Cecilia Forss tar för lätt på utvecklingen i Uppsala.
– Segregerade skolor är absolut inget vi vill ha, de bidrar till ett polariserat och oroligt samhälle. Forskning har dessutom visat att både svaga och starka elever presterar sämre i sådana skolor, säger Bengt Sandbland (S) som är andre vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden.

Även kommunalrådet Ilona Szatmari Waldau (V) tycker att utvecklingen är mycket allvarlig.
– Klasskillnaderna är större än någonsin i Sverige och det här visar att vi har en skola som förstärker och driver på den utvecklingen, fast skolan borde göra tvärtom, säger hon.
Enligt experter på Skolverket beror den ökade skolsegregationen på en ökad boendesegregation och på det fria skolvalet, som främst utnyttjas av elever med resursstarka föräldrar. Bengt Sandblad (S) är kritiskt till detta.
– Teoretiskt kan alla välja skola, men i praktiken har långt ifrån alla den kunskap och ork som krävs. Den är en valfrihet för vissa, säger han.
Bengt Sandblad vill i stället skapa en större valfrihet på alla skolor så att eleverna inte känner ett behov av att söka sig bort, utan kan få hjälp och stimulans på den skolan de bor närmast.
Men Cecilia Forss (M) tycker inte att man ska lasta det fria skolvalet för utvecklingen. Hon är tvärtom övertygad om att just möjligheten att välja skola kan bryta boendesegregationen, som hon anser är den stora boven.
– Socialdemokraterna vill anvisa alla elever till den skola de bor närmast. De tycker inte att någon ska få bli bättre, utan alla ska hållas på en lika låg nivå. Det fria skolvalet gör det möjligt för elever att söka sig bort och då kan skolorna bli mindre homogena.

Men vad tycker du om att det främst är starka elever som aktivt väljer skola?
– Det förvånar mig inte, så är det början. Men jag tror att fler kommer att våga välja och vi jobbar på att informera om skolvalet på ett enklare sätt, säger Cecilia Forss.
Hon tror också att alla skolor kommer att bli bättre när de märker att de annars tappar elever. Men Ilona Szatmari Waldau (V) menar tvärtom att konkurrensen sänker skolorna.
– När eleverna försvinner tappar skolorna pengar men måste ändå betala för personal och lokaler, det ger ingen grund för en bättre skola, säger hon.