Bostadsbristen i Uppsala är påtaglig. 67 000 människor står i kö för att få en bostad eller byta sin nuvarande bostad hos det kommunala bostadsbolaget Uppsalahem. Och en snabb sökning på kö- och säljsajten Blocket visar 280 annonser inlagda av människor på bostadsjakt i staden.
Uppsalas underskott av bostäder är delvis ett arv från 90-talskrisen då byggandet i stort sett upphörde under några år samtidigt som stadens befolkning fortsatte att växa. Nu har byggandet varit i gång igen i ett decennium, men ändå har man inte hunnit i kapp eftersom befolkningen också tagit ett rejält skutt framåt.
Men hur stor bostadsbristen verkligen är vet egentligen ingen. Handelskammaren i Uppsala har uppskattat att det i dag fattas närmare 9 000 bostäder genom att jämföra befolkningsökningen med byggandet.
– Kommunen har planerat för få nya bostäder. Man har räknat med en lägre tillväxt och en lägre inflyttning än den som blivit, säger Handelskammarens regionchef Mats Lindquist.
Han varnar för att Uppsalas ekonomiska tillväxt kommer att bromsas om inte bostadsbyggandet går i takt med befolkningsökningen och tar år 2009 som exempel då kommunen räknade med att befolkningen skulle växa med 2000 invånare, när det i verkligheten blev drygt 4000 fler Uppsalabor.
– Det året hade det behövt byggas 2 500 nya bostäder, men bara 1 500 byggdes. Därför är det viktigt att kommunen får ordning på den faktiska inflyttningen till Uppsala för att kunna matcha bostadsbyggandet med den, säger han och tillägger:
– Kommunen behöver först och främst revidera sina prognoser och sedan vara behjälplig mot de byggare som vill producera bostäder. Vi anser att det behöver byggas cirka 2 400 bostäder per år de närmaste åren.
Men på kommunens stadsbyggnadskontor tycker man inte att Handelskammarens analys stämmer.
– Visst finns det en bostadsbrist. Men vi tror att den är mindre än vad Handelskammaren tror, säger stadsbyggnadsdirektör Bengt Andrén.
Kommunens antaganden om bostadsbristen är avgörande eftersom det är kommunen som skapar förutsättningarna för byggandet. Bland annat eftersom man har makt över markanvisningar, exploateringsavtal och allmännyttan. Enligt kommunens egna beräkningar skulle bostadsbristen vara ungefär hälften så stor som Handelskammaren anser. 4 000 till 5 000 bostäder skulle alltså fattas i dagsläget och slutsatsen är därför att 1 000 till 1 500 nya bostäder behöver byggas per år det närmaste decenniet. Inte 2 400.
Varför gör ni så olika bedömningar?
– Eftersom vi tror att den stora befolkningsökningen 2009 var ett extremt undantag. Vi har våra statistiker som vi lyssnar på och vi tror förstås att de har rätt och är bättre på det här än Handelskammaren. Men ingen vet egentligen hur det ser ut om fem år, säger Bengt Andrén.