De senaste två åren har kommunen satsat på att öka närvaron i stadens gymnasieskolor. Bland annat satsade kommunen två miljoner kronor på ett samverkansstöd för barn med hög frånvaro, med start i januari 2018. Trots det har trenden inte vänt. Jämfört med läsåret 2016/2017 har frånvaron i Uppsalas gymnasieskolor i stället ökat från 7,3 till 7,7 procent. Helena Hedman Skoglund (L), ordförande för utbildningsnämnden i Uppsala kommun, menar att det finns ett tydligt samband mellan närvaro i skolan och goda studieresultat.
– Vi måste vända trenden och se till att alla får stöd i skolan. Det är viktigt att ta reda på vad frånvaron beror på genom strategiskt arbete på skolor och att alltid följa upp och prata med eleverna, säger Helena Hedman Skoglund.
Till skillnad från grundskolan, omfattas inte gymnasieskolan av skolplikten. Därför är det svårt för utbildningsnämnden att införa några tvingande åtgärder.
– Vi ser till att skolorna har rätt förutsättningar att kunna rapportera om frånvaro och att det finns stöd när skolorna själva inte kan lösa problemen. Vi har också ett ansvar att följa upp närvaron och se till att eleverna får det stöd de behöver för att skolgången ska fungera.
Det är upp till skolorna själva att göra bedömningen om frånvaron ska rapporteras in till CSN som sedan beslutar om studiebidraget ska dras in.
– Våra riktlinjer är att om en elev har en ogiltig frånvaro på mer än fyra timmar under en månad ska skolan rapportera in det till oss, men bara om det händer upprepade gånger och kan anses vara ett mönster. Händer det någon enstaka gång behöver skolorna inte rapportera in det, säger Gunilla Lindros, kommunikatör på CSN.
Rosendalsgymnasiet i Uppsala är en av de skolor med lägst andel indragna studiemedel bland sina 900 elever. Under läsåret 2018/2019 fick 1,2 procent av eleverna indraget studiebidrag. Enligt rektor Jeanette Fry är viktiga nyckelfaktorer en positiv studiemiljö och att eleverna blir sedda.
– Det gäller att tidigt upptäcka om en elev har hög frånvaro och tidigt ta samtalet. Vår frånvaropolicy är tydlig och vi utreder alltid orsaken till frånvaron noga för att kunna hjälpa våra elever, säger Jeanette Fry.
Hon tycker att riktlinjerna från kommunens sida är tillräckliga.
–Det är viktigt att alla skolor jobbar för att öka närvaron då det finns tydliga samband mellan goda studieresultat och hög närvaro. Det är även viktigt att de runt omkring våra ungdomar, som föräldrar och arbetsgivare, också hjälper till genom att visa att närvaro i skolan måste gå först.
På Realgymnasiet i Uppsala har man drastiskt lyckats minska andelen elever med indraget studiebidrag: från 19,5 procent av eleverna under läsåret 2016/2017 till endast 3,5 procent 2018/2019.
– Vi har börjat med mindre undervisningsgrupper och vi jobbar mycket med att lärarna ska skapa bättre relationer med eleverna. Vi har också anställt mycket ny personal och har sedan tidigare två heltidsmentorer, säger Diana Åhlén, rektor på Realgymnasiet.
Hon menar att det viktigaste är att eleverna ska trivas i skolan och att det finns en tydlighet i skolarbetet.
– Om en elev varit borta måste de bli mottagna på rätt sätt när de kommer tillbaka. Främst genom att få ett välkomnande bemötande och direkt bli instruerade i vad de ska göra i själva skolarbetet. Då går fler till skolan.
Trots att andelen indragna studiebidrag ökat något i kommunen, ligger Uppsala ändå under riksgenomsnittet på 8,7 procent. UNT har sökt skolorna med högst andel indragna studiebidrag per elev, men utan resultat.