Ökat intresse för ALS-forskning

Sten-Magnus Aquilonius, professor i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, säger att intresset för ALS har ökat väldigt de senaste åren, trots att sjukdomen är så ovanlig. Det växande intresset beror enligt honom främst på att ALS är en så kallad modellsjukdom, som kan hjälpa till att öka förståelsen för andra, betydligt vanligare neurosjukdomar, som Parkinsons och Alzheimers.
Sten-Magnus Aquilonius välkomnar den uppmärksamhet som sjukdomen fått i medier och forskningssammanhang på senare tid:
- Det är bra att den hamnat i fokus, för det behövs mer resurser till neuroforskningen.

Första avhandlingen på 80-talet
Även om intresset för ALS ökat har forskningen en lång väg kvar. Sten-Magnus Aquilonius berättar att han när den första avhandlingen om ALS kom, i slutet på 80-talet, var övertygad om att sjukdomens gåta skulle vara löst då det var dags för honom att gå i pension. Det gör han om två år, och han är inte längre lika säker på sin sak.
Samtidigt betonar han att forskningen kring ALS har åstadkommit mycket - framför allt har man skaffat sig en större kunskap om sjukdomen.
- Vi vet väldigt mycket mer om detaljerna i dag. Men ännu har vi inte fått ihop dem till ett mönster.

Djurmodeller
Inom både universitetsforskningen och industriforskningen letar man i dag efter läkemedel som hindrar nervcellerna från att förstöras. Sten-Magnus Aquilonius berättar att man har lyckats framställa verklighetstrogna djurmodeller som används för att prova mediciner. Läkemedel som testats på djur har visat vissa positiva resultat, men hittills har inga studier på människor givit några liknande resultat.
Men den del av ALS-forskningen som Sten-Magnus Aquilonius tror mest på är universitetsforskningen i analytisk kemi, kring proteiner. På Ångströmslaboratoriet studerar forskare hur förändringar i vissa proteiners struktur kan leda till nervcellsdöd, och Sten-Magnus Aquilonius är optimistisk när det gäller den fortsatta forskningen.

Fakta ALS
- ALS, amyotrofisk lateralskleros, är en neurologisk sjukdom där nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen dör. Det leder till att kroppens muskler förtvinas och förlamas.
- I Sverige insjuknar omkring 200 människor i ALS varje år.
- Inget botemedel finns i dag, och orsaken till sjukdomen är okänd.
- Hälften av de drabbade dör inom 3 år efter de första symptomen.

Ökat intresse för ALS-forskning

Den neurologiska sjukdomen ALS, amyotrofisk lateralskleros, är i dagsläget obotlig, men forskningen intensifieras.