Frågorna som ställdes i enkäten gällande inflytande i kommunen handlade om medborgarnas möjlighet att komma i kontakt med kommunens politiker, hur politiker lyssnar till invånarnas synpunkter och möjlighet att påverka politiska beslut. Resultatet visar att det finns ett missnöje bland invånarna kring möjligheten att påverka kommunens politiska arbete. Missnöjet är större i dag än vad det var år 2010. Möjligheten för politikerna att föra dialog och vara tillgängliga för medborgarna är i dag stor tack vare internet och de sociala medierna, men ändå minskar medborgarnas känsla av att ha inflytande över det politiska arbetet.
Anders Nordh är projektledare på Sveriges Kommuner och Landsting och han tror att de digitala kanalerna kan utveckla medborgardialogen eftersom det är viktigt att det finns olika vägar att gå för att skapa samtal med politikerna. Han menar dock att den dialog som förs i dag via internet mellan politiker och medborgare oftast inte är kopplade till ett långsiktigt arbetssätt.
– För att medborgare ska kunna känna sig delaktiga i det politiska arbetet är en viktig faktor att tidigt i politiska processer kunna lämna synpunkter. Men det behövs en strategi för medborgardialog på nätet, så att man får återkoppling på de synpunkter man lämnar. För även om mina synpunkter inte faller i god jord är det viktigt att få en förklaring på varför ett annat beslut togs, det har med förtroendet för det politiska arbetet att göra.
Anders Nordh upplever att landets kommuner har börjat inse att det finns en poäng med att föra medborgardialog och lyssna mer på invånarnas synpunkter.
– Vi har en tradition i Sverige att de politiska partierna för sina diskussioner och beslutsprocesser inom partiet. Nu börjar man dock inse att det kan vara en god idé att försöka öppna upp det politiska arbetet för att fler människor ska kunna komma till tals och för att synas mer som politiker.
Han berättar vidare om ett dialogprojekt som SKL jobbar med tillsammans med 7–8 kommuner. Där får medborgare lägga e-förslag i olika politiska frågor och om ett förslag får tillräckligt många stödjare ska berörda politiker ta upp detta förslag i möte. De ska även ge återkoppling kring varför man tog ett visst beslut.
– Man ser att sådant som medborgarpaneler och e-förslag på nätet ger deltagande och aktivitet. Medborgarförslag i olika former är ett sätt att erbjuda möjlighet att påverka, men man behöver jobba med en mängd olika metoder för att förbättra medborgarnas inflytande.
Ökande missnöje med dialog
Uppsalas invånare är missnöjda när det gäller möjligheten till inflytande i kommunens politiska arbete. Det visar en ny medborgarundersökning från Statistiska centralbyrån.
46 procent svarade på enkäten
Varje vår och höst erbjuder Statistiska centralbyrån (SCB) Sveriges kommuner att delta i SCB:s Medborgarundersökning. I höstens undersökning i Uppsala kommun tillfrågades ett urval på 1000 personer i åldrarna 18–84 år och av dessa besvarade 46 procent enkäten.
Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Region-Index (NRI) för hur medborgarna bedömer Uppsala kommun som en plats att bo och leva på blev 65. Faktorernas resultat redovisas som betygsindex, vilka kan variera mellan 0 och 100. Ju högre värdet är, desto bättre betyg har kommunens invånare gett sin kommun. Betygsindex under 40 klassas som ”inte godkänt”. Gränsen för ”nöjd” går vid 55 och 75 eller högre tolkas som ”mycket nöjd”.
Uppsala kommun har i denna undersökning högre resultat än samtliga 120 kommuners genomsnittsresultat som var 60. Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Inflytande-Index (NII) för hur medborgarna bedömer möjligheterna till inflytande i Uppsala kommun blev 39, vilket inte är säkerställt som lägre eller högre är övriga kommuners resultat.