– Min uppfattning är att vi inte någon gång har gjort riktade kontroller av dubbdäck på Kungsgatan. Sen gör vi andra kontroller, och då rapporterar vi alla former av brister, säger Mats Östman, tidigare chef för trafikpolisen i Uppsala.
Det går inte att få fram exakt hur många som fått böter för att de kört med dubbdäck på Kungsgatan. I polisens register sorteras det in ”otillåten fordonstrafik”. Dessa finns i statistiken för hela Uppsala län och uppgår under dubbdäckperioden, 1 oktober–15 april, till mellan 80 och 90 stycken per år mellan 2012 och 2014. Ser man till de enskilda månaderna är det heller inget som ökar under vintermånaderna när man ska ha vinterdäck på bilen.
Sett till det totala antalet som kör på Kungsgatan är siffrorna försvinnande små. Och det ser ut som om bilisterna har upptäckt att risken att åka fast med dubbdäck under bilen är ytterst liten. Andelen som kör med dubbdäck på Kungsgatan har sedan vintern 2010/2011 fram till förra vintern ökat från 15–20 procent till 30–35 procent.
Bara det faktum att det är många som bryter mot förbudet är inte ett skäl till att utöka antalet kontroller, enligt Mats Östman.
– Vi har våra prioriteringar. Och det handlar om hastighet, bälten och nykterhet. Självklart är det vår uppgift att kontrollera att regler efterlevs. Men det trafikpolisiära målet är att minska antalet dödade och skadade i trafiken, säger han.
På kommunen är man medveten om att polisen inte har prioriterat dubbdäcksförbudet.
– Vi har en dialog med polisen. Men de har haft sin omorganisation och dialogen har inte varit så nära som det hade varit önskvärt, säger Sofia Gjerstad.
Skälet till dubbdäcksförbudet är att förbättra luftkvaliteten. Parallellt gör man också andra åtgärder som till exempel att sopa upp sanden oftare. Dubbdäcksförbudet är den enskilt viktigaste åtgärden för att minska partikelhalterna i stadsmiljön. Och en faktor som också är betydelsefull då är att den totala trafiken på Kungsgatan minskar när många med dubbdäck väljer andra väger
De partiklar som rivs upp av dubbdäcken har enligt studier som SBL Analys har gjort på uppdrag av Östra Sveriges Luftvårdsförbund, där bland annat kommunerna i Stockholms och Uppsala län finns med, har dubbdäckspartiklarna orsakat omkring 40 förtida dödsfall i Stockholms län varje år. Det är ungefär lika många som dör i trafikolyckor i samma område.
Det är bakgrunden till att partikelhalten är en av flera parametrar som ingår i de miljökvalitetsnormer som inte får överskridas enligt ett EU-direktiv.
Tidigare har man haft problem med att hålla luftkvalitetsnormerna i Uppsala. De senaste åren har det dock sätt bättre ut. Och förutom dubbdäcksförbudet har vädret bidragit till det. Det har varit få riktigt kalla vinterdagar med inversion, när luften lägger sig som ett lock och hindrar föroreningarna att transporteras bort.
Fortfarande är det dominerande rådet från däckverkstäderna att välja dubbade däck om man prioriterar säkerheten. Och då utgår man från de tester av nya däck som görs varje år. De tester som gjorts av däck som rullat några år har inte nått fram till
– Vi brukar fråga vad man har för körprofil, vad man har för bil och så vidare. Men vill man ha bästa grepp så är det dubbat som gäller, säger Jan Andersson, delägare i Bildemo i Uppsala.
Blan deras kunder är det följaktligen 72 procent som väljer dubbade däck till sina bilar, vilket kan jämföras med rikssnittet på 68 procent.