Testikelcancer är den vanligaste cancerformen hos unga män. En hypotes som forskarna har haft, byggd på erfarenheter från vården, är att det finns en ökad risk att få testikelcancer om man har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som adhd, add, eller autism.
För att se om hypotesen stämde har en grupp forskare från Uppsala universitet analyserat data i patientregister för över 6 000 personer som drabbats av testikelcancer mellan 1992 och 2014. Uppgifterna om förekomst av adhd, autism eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har sedan jämförts med en kontrollgrupp med tio gånger så många män i motsvarande åldrar, utan testikelcancer.
– Vi såg en koppling mellan att ha neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd och autism och att senare i livet drabbas av testikelcancer, säger Ingrid Glimelius.
Men den ökade risken är inte samma sak som att adhd eller autism orsakar cancern. Förklaringen till sambandet finns i vår genetik, tror forskarna.
– Vi vet inte varför vi ser ett samband, men vi tror att det är något som händer tidigt i livet, kanske redan när vi utvecklas i mammans mage, säger Anna Jansson, doktorand och studiens försteförfattare.
Kända risker är bland annat att ena testikeln inte har vandrat ner som den ska. Även där finns en koppling till adhd och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Forskarna har även tittat på läkemedel mot adhd, men inte kunnat se att det drivit riskökningen. En ökad risk indikerades även om man separerade olika diagnoser åt, som adhd och autism.
Trots riskökningen – personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar löper 54 procents högre risk att få testikelcancer – är det mycket få, mindre än en procent, av dem med adhd som har fått testikelcancer.
– Jag trodde nog på en ännu starkare koppling. Men det kan vara så att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är underrapporterat, säger Ingrid Glimelius, som nu vill upprepa studien med färskare data.
– Vi vet att den här gruppen har ökat. Vi vill se om våra resultat står sig med flera patienter i gruppen, säger hon.
Studien visar också att sjukdomen kom fyra år tidigare och blev svårare hos dem med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Även det har genetiska skäl, tror forskarna.
– Tidiga livshändelser eller något i genetiken kan driva fram testikelcancern och gör att den debuterar tidigare och därmed hinner växa längre, säger Ingrid Glimelius.
Innebär då den klarlagda kopplingen något i praktiken? Ja, det bör den göra, menar Ingrid Glimelius. Tidig vård är viktigt eftersom sjukdomen kan botas genom att testikeln opereras bort. Förhoppningsvis har cancern då inte spritt sig.
Chansen att överleva en testikelcancer är mycket god. Men överlevnaden är något sämre i gruppen som sökt psykiatrisk vård någon gång, visar studien.
– Det är väldigt bra att vi vet att de här sambanden finns, för personerna själva och för närstående. Vi vet i dag att vissa män kan komma för sent till vården och framförallt när det gäller dem med allvarlig funktionsnedsättning så måste kanske andra hjälpa till och se till att man söker vård, säger Ingrid Glimelius.
Uppsalagruppens studie har publicerats i den vetenskapliga tidskriften British Journal of Cancer. Studien har fått stort genomslag i Storbritannien.
– Vi har omnämnts i flera stora brittiska tidningar, som The Telegraph och The Sun, säger Ingrid Glimelius.