"Okänd" cancerform vanligast
Den vanligaste cancerformen i Sverige är varken bröst- eller prostatacancer, utan basalcellscancer i huden. Varje år upptäcks denna "okända" cancerform hos mer än 30 000 svenskar.
- Det bästa sättet att minska risken för alla former av hudcancer är att sola med måtta. I synnerhet är det viktigt att se till att de minsta barnen inte utsätts för stora doser av ultraviolett ljus, säger Filippa Nyberg, överläkare vid Akademiska sjukhusets hudklinik.
Den mest kända och fruktade formen av hudcancer är malignt melanom. Den har som UNT rapporterade i våras ökat kraftigt från 44 fall i länet 1997 till 75 fall 2007. Två andra huvudformer av hudcancer, basalcellscancer och skivepitelcancer, är det däremot få som känner till.
- Ändå är såväl basalcellscancer som skivepitelcancer i huden betydligt vanligare än malignt melanom, kanske därför att de är betydligt mindre farliga. Men båda kan vara nog så besvärliga för den som drabbas, säger Filippa Nyberg.
År 2007, det senaste året som det finns tillförlitlig statistik för i det svenska cancerregistret, registrerades 2 333 fall av malignt melanom och 4 143 fall av skivepitelcancer i Sverige. År 2006 upptäcktes basalcellscancer hos minst 34 365 personer.
Däremot är dödligheten högst i malignt melanom, med 443 dödsfall 2007. Samma år rapporterades 64 dödsfall i skivepitelcancer i huden och inte ett enda dödsfall i basalcellscancer.
- Dödsfall i cancer är för det mesta en följd av att tumören spridits och avsatt dottertumörer i andra delar av kroppen. Att basalcellscancer har så god prognos beror på att den i princip aldrig ger upphov till sådana metastaser, säger Filippa Nyberg.
I likhet med malignt melanom är antalet fall av skivepitelcancer och basalcellscancer i dag flera gånger högre än för bara några årtionden sedan. Den viktigaste orsaken till detta anses vara att solvanorna förändrats.
- Men medan malignt melanom i första hand är kopplad till tidigare solbrännskador verkar den totala dosen av ultraviolett ljus under livet ha störst betydelse för de båda andra cancerformerna, säger Filippa Nyberg.
Detta kan förklara varför malignt melanom är betydligt mindre vanligt hos lantbrukare än hos svensken i gemen, trots att lantbrukarna i sitt jobb vistas betydligt mer utomhus i solen. Däremot har lantbrukare förhöjd risk att utveckla skivepitelcancer i huden.
- Bästa sättet att förebygga alla former av hudcancer är därför både undvika solbrännskador och att begränsa den totala exponeringen för solljus under livet. Dessa råd är speciellt viktigt för ljushyllta personer, säger Filippa Nyberg.
D-vitamin bildas i huden under inverkan av solljus, ett vitamin som behövs bland annat för nybildning av skelettet och som enligt flera studier under senare år kan förbättra skyddet mot flera former av cancer.
UNT: Finns inte risk för att rådet att sola med måtta för att undvika hudcancer leder till andra negativa hälsoeffekter genom att minska kroppens produktion av detta viktiga vitamin?
- Nej, knappast. Det finns uträkningar som visar att det för ljushyade personer räcker att sola ansiktet och armarna under en kvart per dag i sommarsol för att huden ska bilda tillräckliga mängder D-vitamin, säger Filippa Nyberg.
Många har lärt sig att förändringar av pigmentfläckar i huden kan vara en "cancersignal". Betydligt färre känner till att andra former av hudcancer oftast är utan brunt pigment.
- I princip bör man söka för alla nytillkomna hudförändringar eller sår som inte läker, oavsett färg. Ju tidigare en tumör upptäcks och tas bort, desto bättre är prognosen och desto mindre är risken för att få fula ärr efter behandlingen, säger Filippa Nyberg.
Så jobbar vi med nyheter