Ökad risk för hjärtsvikt vid rubbad sockeromsättning
Män med rubbningar i sockeromsättningen till följd av nedsatt känslighet för hormonet insulin löper förhöjd risk att på några års sikt insjukna i hjärtsvikt.
— Vår studie är först i världen att påvisa detta samband mellan så kallad insulinresistens och hjärtsvikt. Fyndet kan vara förklaringen till varför såväl fetma som diabetes är betydligt vanligare bland patienter med hjärtsvikt än bland andra, säger allmänläkaren Erik Ingelsson, doktorand vid Enheten för geriatrik, Uppsala universitet.
Han är en av de ansvariga för studien som bygger på uppgifter om nära 1 200 män i Uppsala, som när de var 70 år gamla deltog i en omfattande hälsokontroll.
Vid hälsokontrollen undersöktes bland annat hur snabbt kroppens vävnader tar upp socker och hur lång tid det tar för sockerhalten i blodet att sjunka efter en viss "sockerdos".
— Vid insulinresistens fungerar upptaget av socker till cellerna försämrat och det dröjer längre än normalt innan sockerhalten i blodet sjunker ner mot en normal nivå, säger Erik Ingelsson.
Mer än var tolfte insjuknade
Under de i genomsnitt nära nio år som männen följdes efter hälsokontrollen insjuknade 104 av dem, dvs mer än var tolfte, i hjärtsvikt.
Männen som insjuknade i hjärtsvikt hade redan vid hälsokontrollen i betydligt högre utsträckning än övriga män varit överviktiga och bukfeta, haft diabetes och visat tecken på insulinresistens.
— Vår fördjupade analys av dessa data talar för att insulinresistens är den viktigaste av dessa riskfaktorer för hjärtsvikt. I själva verket kan det vara via insulinresistens som såväl diabetes som övervikt ökar risken för hjärtsvikt, säger Erik Ingelsson.
Tidigare kända riskfaktorer för hjärtsvikt är bland annat högt blodtryck och rökning. Högt blodtryck kan behandlas, till exempel med läkemedel, och rökare kan sluta röka. Men vad kan personer med insulinresistens göra för att sänka sin risk för att utveckla hjärtsvikt?
— Insulinresistens är möjlig att påverka med samma livsstilsförändringar som rekommenderas för diabetiker och överviktiga, alltså kost och motion. Några bra grundregler är att äta regelbundet och enligt tallriksmodellen, att välja magra och osötade produkter samt att motionera minst 30 minuter om dagen i form av en rask promenad eller cykling. Det minskar insulinresistensen och därigenom risken för hjärtsvikt, säger Erik Ingelsson.
Fler studier krävs
Samtidigt betonar han att insulinresistens — till skillnad från till exempel högt blodtryck — ännu inte kan betecknas som en helt säkerställd riskfaktor för hjärtsvikt.
— Vår studie är den första att påvisa ett samband mellan insulinresistens och ökad framtida förekomst av hjärtsvikt. Därför krävs fler studier som visar liknande resultat innan man säker kan säga att insulinresistens kan orsaka hjärtsvikt, säger Erik Ingelsson.
Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom, med kraftigt negativ inverkan på livskvaliteten. Vid svår hjärtsvikt är dödligheten minst lika hög som vid många cancersjukdomar.
— Därför är det mycket viktigt att öka kunskaperna om denna vanliga sjukdom och utveckla nya metoder både att förebygga och behandla den, säger Erik Ingelsson.
Fotnot: Tallriksmodellen visar hur proportionerna mellan kostcirkelns olika livsmedel bör se ut under en måltid. Enligt den skall hälften av tallriken täckas av grönsaker, en tredjedel av potatis, pasta eller ris och resten, den minsta delen, av kött eller fisk.
Så jobbar vi med nyheter