Ökad press på utbildning av ingenjörer

Fyra av tio studenter som läser till civilingenjör fullföljer inte utbildningen. Därför arbetar Uppsala tekniska högskola numera med att coacha studenterna, som nu är hett eftertraktade enligt en färsk prognos.

Katarina Segerström och Josefina Bernspång ska bli civilingenjörer.

Katarina Segerström och Josefina Bernspång ska bli civilingenjörer.

Foto: Patrik Lundin

Uppsala2007-03-06 19:35
Under flera år har arbetsmarknaden varit svår för ingenjörer och trycket på tekniska utbildningar har varit lågt. Därför har studenter med lägre gymnasiebetyg antagits till Uppsala tekniska högskola.
Siffror som Högskoleverkat tagit fram visar att 40 procent av studenterna på civilingenjörsprogrammen inte avlägger examen. Det är dubbelt så många jämfört med andra utbildningar. Enligt Birgitta Gelin, utbildningsplanerare vid uth, följer ingenjörsutbildningarna i Uppsala samma mönster. Hon betonar dock att det är svårt att mäta hur många studenter som fullföljer sin utbildning eftersom en del fortsätter att jobba efter examensarbetet och sen låter det gå många år innan de tar ut sin examen.

Hon bekräftar dock att en del studenter hoppar av sin ingenjörsutbildning efter första eller andra terminen.
- Många upptäcker att de inte vill lägga ned så mycket tid som det krävs på studierna trots att de klarat av sina poäng, säger hon.
Bland studenterna på Ångströmlaboratoriet där många läser till ingenjör är stämningen koncentrerad när UNT gör besök. Det är tenta på fredag. David Andersson läser sista året på teknisk fysik och vet själv hur krävande utbildningen är.
- Jag tror att en del hoppar av eftersom det krävs mer än medelkunskap på kurserna som vi läser för att hänga med.

Riktigt så långt vill inte Eva Söderman, enhetschef vid uth, dra resonemanget. Hon menar dock att det finns ett samband mellan höga gymnasiebetyg och att fullfölja sina studier.
- Men det behöver inte betyda att en student som har lägre gymnasiebetyg per automatik klarar sig sämre. Det är snarare motivationen som avgör om man fullföljer sin utbildning, säger hon.
Högskoleverkets prognos, som lades fram under tisdagen, förutspår hur arbetsmarknaden för akademiska yrken kommer att utvecklas. På listan bland yrken som har hög arbetskraftbrist ligger civilingenjörerna. Att de är med på listan förvånar inte Eva Söderman.
- Vi har sett att det har blivit lättare att få jobb eftersom vi inte får behålla våra studenter lika länge. Bara för några år sedan läste studenterna ofta en extra kurs samtidigt som de sökte jobb. Nu försvinner många ut i arbetslivet på en gång.

Prognosen slår fast att efterfrågan av ingenjörer kommer att vara högre än det finns tillgång till. Därför arbetar uth aktivt med att coacha studenterna för att de ska orka sig igenom de fem utbildningsåren.
- Vi har alltid haft studenter som hoppar av eller byter inriktning på sina studier och därför tycker vi att det är viktigt att våra studievägledare arbetar tillsammans med studenterna för att hjälpa de att komma på rätt fot, säger Eva Söderman.

Studenterna på Ångströmlaboratoriet tar Högskoleverkets prognos med en nypa salt. De flesta har valt utbildning efter intresse och tänker inte så mycket på framtiden.
- Det är roligt att höra att arbetsmarknaden ser bättre ut för oss ingenjörer, men jag har aldrig varit orolig. Redan när jag sökte till programmet sa man att det skulle bli fler jobb längre fram, säger Sven Hamberg som läser andra året på civilingenjörsprogrammet.

Heta jobb att satsa på:
Högskole- och civilingenjör
Tandläkare
Läkare
Sjuksköterska
Sjukgymnast
Psykolog
Förskollärare
Fritidspedagog
Receptarie
Biomedicinsk analytiker
Arbetsterapeut
Samhällsvetare

Svala jobb att lägga på is:
Journalist
Arkitekt
Bibliotekarie
Naturvetare
Gymnasielärare
Högstadielärare
Apotekare
Konstnär
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!