Ökad press på tågpersonal
När tågen inte går som de ska blir det tågpersonalen som får skäll. Allt fler far illa av möten med ilskna resenärer. Tågmästare Kjell Persson i Uppsala tar det mesta med ro efter 20 år i yrket.
Kjell Persson är tågmästare och har som sådan stort ansvar. Kontakten med passagerarna gör arbetet trivsamt, medan det värsta med jobbet är de konstiga tiderna.
Foto: Nina Leijonhufvud
Ju mer problem i tågtrafiken, desto större press på tågpersonalen.
Många passagerare ser bara en person att ta ut sin frustration på: konduktören. Även om de inser att det inte är hennes fel. Många tågmästare och tågvärdar känner sig utsatta, flera har blivit hotade.
— Nu har det gått för långt, säger huvudskyddsombudet Lennart Jansson.
Kring Uppsala och Mälardalen är de flesta tågresenärerna pendlare, som ofta har bråttom och små marginaler. Banverkets statistik talar om en 55-procentig ökning av förseningarna på Stockholmspendeln sedan april i fjol. Och i mars kom en undersökning från Rikstrafiken som visade att missnöjet ökar bland tågresenärer. Sådant påverkar arbetssituationen för dem som har närkontakten med passagerarna.
"Onödigt mycket press"
— Det blir onödigt mycket press på tågpersonalen. Verkligen mer än man kan begära att en anställd ska klara av, säger Lennart Jansson.
Lennart Jansson säger att han märker av den ökade pressen. Fler och fler anställda kommer till honom i hans roll som huvudskyddsombud.
Att hjälpa några passagerare vidare när anknytningståget gått ifrån dem får man räkna med. Det ingår i tågpersonalens uppgifter. Men när 300 resande blir strandade eller rejält försenade, då vill man inte vara tågmästare.
Kjell Persson i Uppsala har hunnit med många utskällningar under sina 20 år som tågmästare. Han menar att det är en jobbig del av yrket, även om han klarar sig bra. Men det gör inte alla kolleger.
— Många mår dåligt när det blir så där. Det händer att folk slutar här av sådana skäl, berättar han.
Sjukskrivningar bland tågpersonalen har också ökat i takt med problemen i tågtrafiken. Oförtjänta hårda ord är ett ständigt samtalsämne bland tågpersonal.
Viktigt med kontakt
Samtidigt är kontakten med människor en viktig och glädjefylld del av jobbet för Kjell Persson. Att han trivs så bra som tågmästare är deras förtjänst, säger han.
Många Stockholmspendlare har blivit hans vänner. Och många är förstående och vänliga trots att tåget står still på Uppsalaslätten. Det blev tydligt i vintras, när en tågmästare vägrade arbeta på ett tåg där alla tio toaletterna var igenfrusna.
SJ varnade tågmästaren, men möttes av en proteststorm och drog tillbaka varningen.
— Under den perioden kände vi att personalen fick mycket stöd från passagerarna, som tyckte att tågmästaren gjorde rätt, säger Lennart Jansson.
Kroniska sömnstörningar
När vi träffar Kjell Persson vid tvåtiden har han just kommit till stationen.
Vid halv ett på natten tar arbetsdagen slut på sista pendeln från Stockholm. Ibland gäller det att byta med kolleger för att hinna träna fotbollstjejerna i Vaksala SK.
— Konstiga tider är väl det värsta med jobbet. Men om man klarar det kan det vara en fördel, säger Kjell Persson.
Nästan var tredje lokförare lider av kroniska sömnstörningar på grund av arbetspassen. Det har Banverket visat och pekat ut som en säkerhetsrisk. Kjell Persson har många kolleger som upplever samma problem. Men tågmästaren delar säkerhetsansvaret ombord med föraren.
Bland annat ska tågmästaren räkna ut det så kallade bromstalet, som gör att föraren kan stanna tåget i rätt tid. Hon ansvarar också för dörrstängning och andra säkerhetsdetaljer. Den personal som inte har säkerhetsansvar kallas tågvärdar, men passagerare brukar kalla de flesta för konduktörer.
Någon direkt stöttning från arbetsgivaren till utsatt tågpersonal finns sällan. Men Kjell Persson ser hellre att resurserna läggs på att åtgärda problemen. Inga arga resenärer — inga utskällningar, alltså.
Så jobbar vi med nyheter