Ökad brottsrisk när kravet på revisor togs bort

I upplägget vid ekonomisk brottslighet kan det ingå att inte ha revisor i bolaget. Ekobrottsmyndigheten vill att lagen ändras.

Stefan Lundberg, chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten, tror inte att den typ av  trolöshetsbrott som Uppsalaekonomen misstänks för förekommer särskilt ofta.

Stefan Lundberg, chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten, tror inte att den typ av trolöshetsbrott som Uppsalaekonomen misstänks för förekommer särskilt ofta.

Foto: TT

Uppsala2020-08-23 05:00

Revisorns uppgift i ett bolag är bland annat att larma om oegentligheter. Men sedan 2010 är det inte längre tvingande för mindre aktiebolag att ha revisor.

Bland nybildade aktiebolag väljer 90 procent bort revisorn. En tänkbar orsak är kostnaden.

Enligt Riksrevisionen har den avskaffade plikten att anlita revisor medfört ökad risk för skattefusk och försvårat arbetet mot ekobrott.

I våras kom Ekobrottsmyndigheten, EBM, med en rapport som pekar i samma riktning. EBM synade 47 bolag där styrelsen bestod av en så kallad målvakt, en person som lånar ut sitt namn mot betalning.

Samtliga 47 bolag hade försatts i konkurs och för 42 av dem gjordes brottsanmälan. 44 av de 47 bolagen hade skrivit in i sina stadgar att de inte anlitade revisor.

Som en av flera åtgärder för att förhindra brott föreslår EBM i sin rapport att revisionsplikten bör återinföras. 

Att ett företag har revisor är dock ingen garanti för att oegentligheter upptäcks. I exempelvis fallet med Uppsalaekonomen som misstänks ha försnillat miljonbelopp fanns revisor i hälften av de tio aktuella företagen. 

Stefan Lundberg, chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten, framhåller att revisorer i allmänhet endast gör stickprov i bokföringen.

– Dessutom har revisorn ofta en klientrelation till företagaren vilket gör att det kan upplevas som obekvämt att kräva in underlag, säger Stefan Lundberg.

Enligt honom är det troligen inte särskilt vanligt med den typ av brott som Uppsalaekonomen åtalats för.

Han menar att det är svårt för företagare att skydda sig om de drabbas av någon oseriös ekonomiansvarig person.

– Redovisning omges av ett komplicerat regelverk som mindre företagare i allmänhet har små kunskaper om. Ofta finns en tillit till den som sköter ekonomin. Börjar den personen till exempel lägga in falska fakturor i bokföringen kan det vara mycket svårt att upptäcka.

I fallet med Uppsalaekonomen framträder bilden att flera av de utsatta företagarna haft dålig koll på redovisningen och sällan ställt frågor kring ekonomin.

Att det är så hör knappast till vanligheterna, enligt Karin Apelman, vd vid FAR som organiserar revisorer.

– Småföretagare har i allmänhet väldigt bra kontroll på sin ekonomi, säger hon.

Karin Apelman råder företagare att anlita auktoriserade redovisningskonsulter och revisorer för att etablera bra rutiner kring sin ekonomihantering.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!