Ökad barnvaccinering hindrar epidemier
Andelen tvååringar i Uppsala län som är vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund steg förra året till 91 procent. Därmed har länet åter nått en vaccinationstäckning som behövs för att mässlingepidemier inte ska kunna uppstå.
— Väldigt glädjande, det är tydligt att den tidigare nedåtgående trenden när det gäller vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund nu vänt i hela länet, säger professor Claes Sundelin, chef för barnhälsovården i Uppsala län.
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, måste minst 90 procent — och helst inte mindre än 95 procent — av alla barn vaccineras med det så kallade MPR-vaccinet för att förhindra inhemska mässlingutbrott. Rekommendationen är att vaccinationen ska göras innan barnet fyllt två år.
Håbo klarade 90-procentgränsen
Under år 2001 var färre än 90 procent av tvååringarna vaccinerade med MPR-vaccinet i samtliga kommuner i Uppsala län. Året därpå var det bara Enköping och Håbo som klarade 90-procentgränsen.
Den enda kommun i Uppsala län som förra året inte uppnådde minst 90 procents vaccinationstäckning med MPR-vaccinet för sina tvååringar var Östhammars kommun. Där var nära 14 procent av barnen inte vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund när de fyllde två år.
Långt ifrån alla dessa barn förblir dock ovaccinerade för resten av livet. I många fall väljer föräldrarna att låta MPR-vaccinera dem redan året därpå.
— För Uppsala län innebär det att WHO-målet på 95 procent vaccinationstäckning var uppnått för länets treåringar förra året, säger Claes Sundelin.
Liten risk
Samtidigt påpekar han att de barn som ändå förblir ovaccinerade — även om risken för inhemska mässlingutbrott är mycket liten — fortsätter att ligga i riskzonen för mässling, till exempel vid kontakt med mässlingviruset under en framtida utlandsresa.
— Ju senare i livet en person insjuknar i en mässlinginfektion, desto allvarligare riskerar den dessutom att bli. De föräldrar som ännu inte låtit vaccinerat sina barn gör alltså klokt i att göra det, säger Claes Sundelin.
Att andelen MPR-vaccinerade barn under flera år sjönk i Sverige och en rad andra länder tros till stor del ha berott på rapporter i massmedia om att vaccinet skulle kunna orsaka en tarmsjukdom och autism hos barn.
Bristfälligt material
Larmrapporterna byggde på en brittisk studie, som publicerades i den medicinska tidskriften The Lancet.
Teorin om en koppling mellan MPR-vaccinet och autism har dock kunnat avskrivas sedan flera andra större studier visat att det inte finns något sådant samband. Nyligen förklarade också de allra flesta av forskarna bakom den ursprungliga rapporten offentligt att de dragit förhastade slutsatser utifrån ett bristfälligt material.
Så jobbar vi med nyheter