Ojämlika yrkesutbildningar
Trots alla försök att öka jämställdheten i den svenska högskolan så var det bara nio yrkesutbildningar av totalt 62 som kunde kalla sig någorlunda jämställda förra våren. Det visar färsk statistik från Högskoleverket.
Men om man tittar på enskilda utbildningar så blir bilden mycket dystrare. Då ser man att mycket återstår att göra, inte minst inom en rad traditionellt kvinnliga yrken som vård och omsorg.
Allra mest jämställt var programmet scen och medier med 51 procent män och 49 procent kvinnor. Den överlägset snedaste könsfördelningen fanns bland blivande barnmorskor, där alla 274 var kvinnor.
Under riksgenomsnittet
Våren 2003 utbildade sig 13 492 studenter till sjuksköterska på 26 olika högskolor. 86,5 procent var kvinnor. Uppsala universitet hamnade just under riksgenomsnittet. Mest enkönat var Sophiahemmet med 92 procent kvinnor. I andra änden på listan återfanns Mitthögskolan med "bara" 80,9 procent kvinnliga studenter.
Läget är liknande på socionomprogrammet, som fanns på tio högskolor. Riksgenomsnittet låg på 87,5 procent kvinnor.
Att läsa till ingenjör eller civilingenjör var länge något typiskt manligt. Fortfarande överväger männen, men deras dominans har minskat lite. Bland civilingenjörsutbildningarna hamnade Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet nära jämställdhetsmålet med sina 62,4 respektive 64,1 procent manliga studenter.
Nio klarade målet
Totalt fanns det 14 yrkesutbildningar på högskolan våren 2003, där mer än 90 procent av studenterna var kvinnor. Nästan total mansdominans (cirka 95 procent) var det bara bland blivande sjökaptener, sjöingenjörer, maskintekniker och styrmän.
De nio yrkesutbildningar, som klarade jämställdhetsmålet våren 2003, var arkitekt, folkhögskollärare, landskapsingenjör, läkare, musik, musiklärare, organist, scen och medier samt sjukhusfysiker.
Så jobbar vi med nyheter