För åtta år sedan svarade 81 procent av flickorna i Uppsala län att de allmänt sett mådde bra eller mycket bra. I år har siffran sjunkit till 60 procent. Även bland pojkarna finns en liknande trend.
Det här framgår av en undersökning från Region Uppsala och länets kommuner som bygger på svar från 7 400 ungdomar i tonåren.
Rapporten tyder på ett samband mellan hur ungdomarna mår och hur de trivs i skolan. Siffrorna visar nämligen att siffrorna började dra åt det negativa hållet ungefär samtidigt för såväl måendet som för skoltrivseln, vilket skedde runt 2013.
Fram tills dess hade siffrorna pekat uppåt, det vill säga att en ökande andel tonåringar i länet fram till 2013 uppgav att de mådde bra och trivdes i skolan. Men därefter verkar det alltså ha skett något av ett trendbrott.
Ett liknande mönster syns i de riksomfattande undersökningar som görs av Folkhälsomyndigheten. Där framkommer att elevernas skoltrivsel minskat markant sedan 2013.
Sedan dess är det en ökande andel elever i Sverige som svarat att de har för mycket skolarbete, att skolarbetet ofta är svårt samt att de känner sig stressade i skolan. Dessa uppgifter gäller elever som är 11-15 år gamla.
– Det finns ett belagt samband mellan hur eleverna trivs i skolan och hur de uppger att de mår. Men det är inte klarlagt om de mår dåligt för att de inte trivs i skolan eller om de inte trivs i skolan för att de mår dåligt, säger Petra Lövstedt, utredare vid Folkhälsomyndigheten.
Frågan är om något hänt inom skolans värld som kan förklara varför siffrorna börjat dra åt det negativa hållet.
– Det kom en ny skollag 2011 som medförde betygssättning och nationella prov i lägre åldrar. Dessutom infördes ett nytt betygssystem samma år. Men vi vet inte om det är orsaken till att fler uppger att de inte trivs i skolan, betonar Petra Lövstedt.
Undersökningen från Uppsala län omfattar ytterligare en rad frågor, bland annat trygghet. 2015 uppgav 5 procent av ungdomarna i länet att de kände sig otrygga när de var ute på stan. I årets undersökning ökade det till 13 procent.
Den allra högsta siffran gäller flickor i Uppsala som går i årskurs två på gymnasiet. 22 procent av Uppsalatjejerna känner sig inte trygga när de är på stan, vilket är en nästan fyra gånger högre andel än 2015. Vad är det som har hänt?
– Mellan 2015 och 2017 såg vi att många sysslolösa ensamkommande ungdomar drog runt i centrala Uppsala och en del av dem skapade otrygghet. Men det förklarar inte utvecklingen sedan 2017 och vi behöver undersöka vad som ligger bakom siffrorna för att kunna sätta in rätt åtgärder, säger kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S).
Har det blivit oroligare i centrala Uppsala eller beror den ökade otryggheten på rykten och medierapportering?
– Många kurvor pekar åt rätt håll och till exempel har det alkoholrelaterade våldet i Uppsala gått ner. Men att allt kring otryggheten skulle handla om rykten och medieskriverier tror jag inte, svarar Erik Pelling.
Vad gör kommunen för att öka tryggheten i city?
– Vi anlitar patrullerande ordningsvakter och kanske behöver deras uppdrag utökas. Poliserna i Uppsala har blivit 10 procent fler sedan december och vi vill se en ökad samordning med dem. Dessutom är fler övervakningskameror på gång.
Bland de positiva inslagen i rapporten finns att det är färre unga i Uppsala län som använder alkohol och narkotika.