De slutsatserna drar forskare vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering i Uppsala i en omfattande rapport kring den svenska utbildningspolitikens effekter på elevers skolresultat och framtida situation på arbetsmarknaden.
– Störst negativa effekter på chanserna att klara en gymnasieexamen och framtida inkomster hade de målrelaterade betygen för elever som hade dåliga betyg redan i grundskolan, säger Björn Öckert, som är en av forskarna bakom rapporten.
I rapporten har forskarna analyserat uppgifter om utbildning och framtida inkomster för kvinnor och män födda under perioden 1976 till 1979. Alla hade relativa betyg när de gick i grundskolan. I gymnasiet däremot hade bara de två första årskullarna kvar relativa betyg medan de födda 1978 och 1979 hade målrelaterade betyg.
– Genom att jämföra båda dessa grupper kan vi därför få en bra bild av vilka effekter införandet av de målrelaterade betygen i gymnasiet hade för chanserna att ta en examen och framtidsutsikterna på arbetsmarknaden, förklarar Björn Öckert.
Enligt rapporten var effekterna kraftiga och forskarna anser att införandet av målrelaterade är en starkt bidragande orsak till att andelen elever som fullföljer gymnasiet minskat under senare år. För elever som påbörjat ett yrkesinriktat program sjönk andelen som tog ut en examen med drygt fem procentenheter efter övergången till målrelaterade betyg. För elever som haft låga betyg i grundskolan sjönk andelen som inte tog ut en examen på ett yrkesinriktat program ännu mer, med ungefär tio procentenheter.
Även på gymnasiets teoretiska program hade övergången till det nya betygsystemet liknande effekter, om än inte lika dramatiska. Där sjönk andelen som inte tog ut någon examen med 1,4 procentenheter efter införandet av målrelaterade betyg. Förklaringen till dessa ogynnsamma effekter på chanserna att ta en gymnasieexamen är enligt forskarna att eleverna i det nya betygsystemet måste ha godkänt i vissa ämnen för att få ett slutbetyg. Det gamla relativa betygsystemet däremot gav alltid ett slutbetyg, om än lågt – såvida inte eleven helt och hållet skolkat sig genom skolan.
– En del elever väljer sannolikt att hoppa av studierna när det blir svårare att få ett slutbetyg. Men för vissa elever kan säkert de målrelaterade betygen fungera som en sporre att anstränga sig extra för att få ett slutbetyg, säger Björn Öckert.
Övergången till målrelaterade betyg hade även mer långsiktiga effekter än så. För elever som gått på yrkesförberedande program var inkomsterna vid 26 års ålder i genomsnitt sex procent lägre för dem som haft målrelaterade än för dem som hade haft relativa betyg.– Även här var de negativa effekterna störst för studiesvaga elever, som hade haft låga betyg redan i grundskolan, säger Björn Öckert.
En förklaring till detta kan enligt forskarna vara att avsaknad av slutbetyg från gymnasiet fungerar som en negativ signal för framtida potentiella arbetsgivare.
– Men det målrelaterade betygsystemet ledde också till att många elever tog längre tid på sig att fullfölja studierna. Därmed förlorade de värdefull arbetslivserfarenhet, säger Björn Öckert.
Är det dags att skrota målrelaterade betyg? Och är det i så fall möjligt att ersätta dem med ett betygsystem, som både återspeglar elevernas uppnådda kunskaper och stimulerar även de studiesvagaste att fullfölja sina studier?
– Att skrota det målrelaterade betygsystemet är antagligen att gå lite väl långt. Men det finns helt klart utrymme för förbättringar. Det finns två huvudsakliga problem med dagens betygsystem. För det första saknas en förankring i nationella prov, vilket bidrar till betygsinflation och ökade betygsskillnader mellan skolan. För det andra minskar andelen lågpresterande elever som slutför sina gymnasiestudier, säger Björn Öckert.